Författare: Pucko77

av

Mamma skrämde Peter

Igår kväll, efter att Peter the Possum visat upp sig så att jag kunde ta en lite suddig nattbild, så ville inte Peter gå hem igen. VI hade alla lagt oss för att sova (eller snarare mamma och Lars försökte sova, jag låg och lyssnade på musik och läste).

Helt plötsligt kliver mamma över mig och börjar skrika. Det visade sig att Peter höll på att leka med kastrullerna och rev upp soporna för att hitta lite matrester. Mamma tyckte inte att detta var en speciellt bra idé så hon bestämde sig för att gå upp och skrika åt Peter att ge sig av. Det gick till och med så långt att hon smällde till honom med dörren till vagnen (till hennes försvar måste jag tillägga att han stod bakom dörren och vägrade att flytta på sig). Sen slängde hon sopposen och tog bort alla frestelser.

Som straff för detta bestämde sig Peter för att inte komma tillbaka ikväll. Så vi fick en lugn middag, nästan helt utan mygg. Kan ha något att göra med myggarmbanden jag hade runt handlederna och/eller myggljusen som var tända. Vem vet…

Day of the Kangaroo
av

Day of the Kangaroo

I sökandet efter en cache (geocaching, mamma och Lars stora hobby) tog vi en väg genom ett sjukhusområde (med psychklinik, blev lite rädd där ett tag). Strax innan vi kom fram till sjukhuset såg vi en massa människor på en äng.

imageMin första tanke var att psyckpatienterna hade rymt, och jag hade nästan rätt. Det var turister och ett 100-tal kängurur. Vilda, men vana vid människor, relativt orädda och gillade att bli matade. Själv skulle jag ha blivit jätterädd för dessa två tjejer i skimrande klänningar…

av

Oväntat besök

Äntligen middag, sen middag idag (maten var klar vid 22-tiden). Vi satt och åt i lugnan ro när det prasslade i skogen. Jag kan ju tillägga att det är kolsvart och med vpr utebelysning kan vi se ca en meter utanför vår ”uteplats”.

Jag är både nyfiken och lite smårädd när jag äntligen får se vem som kommer på besök. En liten possum.

Den ser ut som avkomman från en känguru och en råtta (dock lite större än råttan). Ett litet huvud med en större kropp, lite avlång. Dessvärre fann inte kamera till hans, men nästa gång ska jag fånga den på bild!

av

Vad som händer i bushen…

…det stannar inte i bushen.

Helgens campingresa började med spöregn på motorvägen. Så mycket regn att det knappt gick att se vägen framför oss, trots att vindrutetorken gick i ett. Som det ofta gör härborta slutade regnet relativt snabbt och i sin vaka följde duggregnet.

Dagens destination var Watagon National Park. Här försökte vi oss på en lite avsides campingplats som Lars tittat ut. Vi hakade loss vagnen och skulle sedan putta/rulla det till rätt ställe. Helt plötsligt fick den egen fart och blrjade rulla ner för backen. Lars låg på marken för att hindra vagnen att rulla hela vägen ner från berget. Men vagnen väger 750 kg tom (1000 kg med innehåll) och hur stark Lars än är (med lite assistans från mig) så gick det inte. Men vi hade tur.

Vagnen körde in i ett litet träd som stoppade nedrullningen. Jag stod där, lite småchockad, och undrade hur det här skulle gå. Men Lars hade en plan. Han hämtade dragremnar, kopplade på vagnen till bilen och drog upp den. Därefter insåg han att det kanske inte var den bästa platsen att campa på (det fanns även massa skyltar som varnade om träd som ”ramlade” och jag hörde och såg det lite långre bort). Så vi körde ner till en lite ”tråkigare” del av campingområdet och fällde upp vagnen.

Och resten är historia som man brukar säga. Men jag vill lämna er med en positiv tanke. Däruppe fanns en massa blodiglar (en fluttade in mellan mammas tår) så jag är nöjd med denna campingplats. Och den är närmare toan 🙂

av

Älskar att laga mat

Speciellt i bra kök med bra utrustning.

Idag har jag gjort oxkind i rödvinsbad (långkok, 12 i ugnen) med en ragu på sidfläsk, champinjoner och sharlottenlök samt blomkålsmos. Det vattnas fortfarande i munnen, så saftigt kött. Oxkind har verkligen inte det ryktet de förtjänar…

av

Dekadensens dag…

Poolen är helt underbar just nu. Vattnet är helt klart och nästan inga löv alls. Trots det relativt kalla vädret (20-25 grader och molning, regnade i förmiddags) så lockade vattnet mig. Så jag hoppade i.

Vattnet var inte kallt, att påstå det vore en stor lögn. Men det kändes kallt så ett dopp i SPAet kändes logiskt. Eftersom jag var blöt, och mamma ändå var ute, så bad jag henne att hämta lite SPAnektar till mig. Spanektar? undrade mamma. Ja, svarade jag, det som man dricker när man SPAar. Simma 200 meter så fixar jag det, svarade mamma.

En stund senare satt jag där igen, i bubbelpoolen, varm och gosig med 39 graders vatten och smuttade på mitt portvin. Livet e gött!

av

Känner mig bakfull idag…

Men det är inte för att jag drack mycket igår. Orsaken är dåligt sömn då mina stackars muskler värkte större delen av natten. Jag blev till slut tvungen att ta både voltaren och smörja in hela armarna med tigerbalsam (som för övrigt inte känns som något balsam jag någonsin använt, faaaan vad det sved när det smetades på).

Så istället för att hitta på något spännande stannade jag hemma, lekte lite med bilder som tagits under helgen och uppdaterat min blogg (som ni säkert märkt). Jag vill ju vara produktiv.