Tamar Valley Wines

Vaknade tidigt, igen. Men inte fullt lika tidigt som igår!

Mamma hämtade mig för frukost vid 8, för att få en liten paus innan dagens höjdpunkt, viner.

10.45 kom vår minibus och hämtade oss (skulle komma kl 11, men vi var ute i god tid). Sen körde vi runt stan för att plocka upp resten av vårt resesällskap. Full buss med max 13 gäster.

Fyra vingårdar stod på agendan, och totalt testade vi runt 20 viner.

Tasmanien är känt främst för chardonnay (som folk i bussen tydligen avskydde) och pinot noir. Och sen mousserande viner baserade på dessa druvor.

De mousserande var riktigt bra, men påminde ofta om äppelcider. Men lyxigare. De flesta av Tasmaniens vingårdar är i förskolestadiet jämfört med resten av Australien/världen. De har inte hållit på så länge. För 80 år sedan var det i stort sett bara äpplen som odlades här.

Det som dock imponerande på mig  gällande deras mousserande viner, var att de alla följde champagne-metoden och inte (vad jag hört tidigare) tillsatt bubblor manuellt.

Kommer att skriva egna sidor om vingårdarna nästa helg. Länkar till dessa sidor då.

Vi hade ett kul gäng, men varierande individer. Jag föredrar vinprovningar där det bara är jag och mamma framför att sitta 13 vid bordet och prova (mer personlig service då), men trots detta blev det en riktigt bra dag.

Chateau Tanunda Old Vine Experience

Vin är gott, vin är livet. Dyrt vin är fantastiskt.

Dagens aktivitet var vinprovning av en av mina favorit ingångar, Chateau Tanunda i barossa valley (South Australia, utanför Adelaide). Förra året såg jag och mamma att denna vingård har en cellar door i Sydney. Men det var i slutet av min vistelse.

Idag var det äntligen dags. Jag bokade den dyrare provningen med viner från deras gamla vinrankor, 50, 10 och 150 åriga vinrankor. Flaskor i denna serie görs i extremt begränsade mängder, varje flaska har därför flaskans nummer. Jag köpte en flaska shiraz från den 50-åriga serien (2019) med nummer 00934.

Och eftersom mamma är med i kundklubben så fick vi vinet lite billigare. Och eftersom vi var så trevliga, tacksamma och glada (och få hade bokat vinprovning kl 16) så fick vi prova två ytterligare viner. Ett mousserande kallt shiraz (ljuvligt) och ett glas Tawny (port från annat ställe än Portugal). Båda dessa extra vinerna flyttar hem till mig.

Vinprovning Chateau Tanunda Sydney

Vin, massor med vin

Efter frukosten var avslutad började jag ringa runt till leverantörer som erbjöd resor till vingårdar. Vi hittade två när vi gjorde research igår kväll, så jag passade på att ringa den första leverantören vi hittade (försökte även igår kväll, men då gick det inga signaler fram).

Men idag hade vi alla rätt. Eloise svarade snabbt, men det visade sig vara fullbokat imorgon, lördag. Lite på volley slängde jag ut frågan om hon hade tid idag. Efter någon sekund kom svaret. Ja, det ska vi kunna ordna!

Kl 10.15 hämtade hon upp oss på vårt hotell för en dag i vindistriktet Murrumbateman. Vi besökte tre vingårdar, kommer att skriva specifika sidor om dessa gårdar inom de närmaste dagarna. Eden Road (min favorit), Clonakila samt Four Winds Winery (där vi åt en sen pizzalunch). Alla gårdarna hade sin stil.

Canberras vinregion består av småproducenter, ofta familjeägda, där årgångarna beror på väder och vind. 2019 var ett jättebra vinår här, 2020 drunknade så det finns få viner för det året. 2021 och 2022 var regniga, så dessa viner har inte fullt lika robust smak. 2023 verkar bli ett bra år.

Och det är detta som är så speciellt med Canberras vinregioner, vindruvorna manipuleras inte för att alla årgångar ska smaka samma.

Känner du till Yellowtail? Finns på systembolaget hemma i Svea rike. Typ som Lindemans eller Jacobs Creak. Tänkt dig Yellowtails viner som Coca Cola. De ska smaka på ett visst sätt. När Yellowtail framställer sina viner säkerställs det att varje merlot smakat som förra årgången. Om något skiljer sig så korrigerad detta.

Detta är anledningen till att jag gilla de små vingårdarna. Jag skulle aldrig få för mig att besöka de gigantiska vinproducenterna när jag är i Australien, som t.ex. Lindemans, inte för att de är dåliga på något sätt, men det finns hemma. Visst har de årgångar och viner som inte finns hemma, men för mig känns det som svenska turister som begär att det ska finnas svenskt kaffe på destinationen

Mer information kommer, men om du har vägarna förbi Canberra och vill testa viner så rekommenderar jag starkt Vines & Wines, specifikt Eloise. Kunnig, trevlig och framförallt inte pushig någonstans.

Två vingårdar senare

Klockan är 12.23 och vi har just lämnat vingård nr 2. På första vingården serverades vi av en kvinna i 50-års åldern som verkade provat sina egna viner på morgonen. På andra vingården fick vi vin av en trevlig skotte.

Just nu känner jag mig lite tipsy och snurrig. På andra vingården var jag till och med tvungen att hälla ut vinet efter första munnen, det var gott men jag kände att jag är lite för gammal för att bli full vid 12-tiden…

Whispering Hills

Andra vingården… Speciell är nog det första jag tänker på såhär nu i efterhand.

20130301-225514.jpgNär vi kom dit så var delägaren (Marie) lite formel och provningsstället höll på att renoveras. Det visade sig att hon trodde Lars var hennes barns rektor. Det visade sig att hon misstänkte att hennes barn skolkat från skolan och att hon trodde rektorn kommit hem till henne för att diskuttera detta.

Det va en lite rörig provning, hennes man hade tagit med sig mkt till Mat & Vin mässa i Melbourne. Vi dock prova en del röda viner till slut, bl.a. en Pinot Noir som tydligen skulle passa helt utmärkt till anka sam en trevlig shiraz.

20130301-225548.jpgMaries man hade tydligen tagit med sig alla märkta shiraz-vinflaskor till Melbourne, och den siraz hon hade kvar hade ingen etikett på flaskan. En flaska Wispering Hills Shiraz kostade 28 AUD (ca 195 kr), men när de är omärka som dessa var tog hon isället 10 AUD (70 kr) istället. Var såklart tvungen att köpa detta. Mums.

Vinprovning i Yarra Valley

Efter en kylig natt är vi nu påväg till vingårdarna i Yarra Valley. Vi har försökt hitta ett par små vingårdar, med namn och etiketter vi inte känner igen, att besöka idag. Sen bär det av till Melbourne för att göra stan osäker…

När det gäller vinprovning och hitta rätt gårdar att besöka är vanligtvis ett av kriterierna att den inte är så jättestor. Jag menar, hur kul skulle det till exempel vara att gå in på t.ex. Lindemans? Man får prata med personal, kunnig personal, men man får inte rikigt den insikten i den dagliga verksamheten på ett sådant jättestället. Sen är det ju inte heller lika kul att köpa vin där som jag i stort sett skulla kunna köpa hemma på Systembolaget. Ok, inte alla sorter finns på Systembolaget, men ni förstår min poäng.

Jag tycket att det är extra kul att få småprata med ägaren samtidigt som jag provar deras viner, fråga vilken mat det skulle passa till och köpa med en flaska med historian bakom den (och dela med goda vänner som uppskattar kvalitet lika mycket som jag, ni vet vilka ni är!).

Lär mer om Yarra Valley

Ge mig vin, vin, vin mera vin

Thomas Wines och Piggs Peake, wow säger jag bara! Hit vill jag tillbaka!

Att kalla detta för resans höjdpunkt kanske känns lite fel, men det brukar vara denna resa jag ser mest fram emot. Jag älskar vinerna från Hunter Valley. De lättdruckna shirazerna, smakrika chardonnays och desertvin utan dess like. Jag har tidigare köpt fantastiska portviner, men är väldigt svag för eastern semillion och shiraz till min efterrätt. Jag älskar när mina smaklökar dansar av glädje av dessa fantastiska viner.

Denna gång besökte vi fyra vingårdar. Vi började med Krinklewood som hade en stor kossa på sin flaska. Vinerna var helt ok och servicen likaså, men jag har ett begränsat utrymme i mitt bagage. Jag får ta med mig 4 liter vin hem, men vinflaskor väger jättemycket. Jag kan max ta med mig 4 flaskor hem och dessa ska vara något alldeles extra. Inget som finns på systembolaget, tack.

Efter en minst sagt spännande vi-har-nog-åkt-vilse resa genom Pokolbin State Forest kom vi äntligen fram till denna underbara oas av vingårdar. Under resan genom skogen hade vi plockat ut tre vingårdar som vi ville besöka. Small Winemakers Centre, dit jag alltid vill åka då de säljer Thomas Two of a Kind Shiraz (dreggel, dreggel), Cockfighters Ghost (för att mamma gillade logotypen) och sist Piggs Peake (för att jag gillade namnet och alla viner hade något med grisar att göra).

Cockfighters Ghost hade en hel del spännande viner och till sist blev det desertvin för min del. Jag fick även reda på att de faktiskt exporterar till Sverige (dock inte desertvin). Finns till och med på Systemet.

På Winemakers Centre blev jag kär. För skojs skulle provade jag ett 400-kronors Shiraz och föll pladask. Jag har aldrig någonsin betalt så mkt för en flaska vin, men denna var värd sitt pris i guld – eller i alla fall i smaksensationer. Den måste visserligen lagras i 3-4 år innan den helt kommer till sin rätta, men wow! Sen blev det självklart även en Two of a Kind Shiraz som smälter på tungan och får min mun att vattnas bara av att tänka på den. Mmmm…

Dagens sista vingård var nog den roligaste, Piggs Peake Wines. Vinerna hette allt från Piggs blood, House of Straw Merlot, House of Bricks Shiraz och låt i 200-600 kronors klassen. De hade även en Zinfandel, vilket är ovanligt i Hunter. Vi fick inte smaka på denna då de bara hade ett fåtal flaskor kvar, men jag bestämde mig för att slå till. 400 kronor fattigare hade jag mitt födelsedagsvin som lämpar sig till gris eller anka. Nu ska jag bara lära mig tillaga anka 🙂 Och fundera på vilka jag vill dela vinet med…

Myggornas paradis…

Äntligen i Hunter Valley. Mamma hittade en bushcamping i Broke som ligger en bit ifrån Pokolbin dit vi ska imorgon. Där finns Small Winemakers Centre och Thomas Two of a Kind Shiraz, en av mina favoritviner (oavsett årgång). Blandningen shiraz och shiraz får mina smaklökar att vattnas… mmmmmmums.

Vad vi dock inte visste var att campingplatsen ligger i myggornas lustträdgård, deras Eden! Efter tre minuter hade jag redan ett tiotal myggbett. Jag väntade otåligt på att vagnen skulle öppnas för att omedelbums (är ett riktigt ord?) roffa åt mig mygg medlet.

Nu sitter jag här i mörkret och myser, myggmedlet, med massor av kemikalier, fräter min hy och myggspiralerna och myggljusen omringar mig med sin doft. Och myggjävlarna håller sig borta!

Dricker rosévin och känner doften av fläsk på grillen, mmmat skulle inte sitta helt fel nu.