Mitt underbara hotell

Ju äldre jag blir desto mindre lockas jag av vandrarhem. Jag vill bo bra, och har jag råd med det så är det just det jag gör.

Här i Cairns har jag bott på Harbour Lights (4,5 stjärnor), ett underbart lägenhetshotell. Det ligger inte mitt i smeten (på Esplanaden), dvs ganska lugnt, men väldigt centralt. Jag bodde vid hamnen, vilket var bättre än väntat.

Jag hade allt från ett härligt sovrum med en ganska hård säng med tre fasta kuddar, inget dun här (vilket passar mig utmärkt); badrum med bara dusch (och toa/handfat såklart); litet kök med diskmaskin och mikro, tvättmaskin och torktumlare (dock dåligt lufttorkning); vardagsrum med köksbord, soffa och en större tv än jag har hemma (inte bitter, nej då) och en stor balkong.

Jag kunde visserligen bara använda balkongen sista dagen pga regn, men imorse åt jag min frukost där. Kommer jag tillbaka till Cairns vill jag bo här igen.

image

image

image

image

image

image

image

Gillar inte stress

Ställde klockan på 06.00 för att hinna krama på mamma och Em och sedan äta frukost innan jag skulle hämtas kl 8 för en tripp till flygplatsen.

Kl 7 får jag ett sms om att föraren kommer om 5 min.

STRESS! Jag packade ihop det sista och hoppas att jag inte glömt något. Får se när jag kommer fram…

Återhämtning och planering

Intenationella kvinnodagen var lite jobbig, pga all kvinnlighet… Så idag har jag inte gjort många knop.

Istället har jag surfat runt och fixat hotell till nästa veckas resa (berättar mer på måndag) och helgens campingresa till Mudgee för vin och umgänge.

Ok, jag tycker inte om saker som kissa i det fria, mygg och läskigt småkryp. Därför har vi bokat en plats som är hyffsat nära toalett. Och men vagnen är det som att vi tar med oss hemmet. Och jag sover inne i vagnen vilket betyder mindre mygg :).

Mamma har surfat runt och hittat ett par vingårdar vi vill besöka, ska försöka skriva lite om alla.

Tillbaka till Sydney

Började dagen med 37 graders värme och lite sightseeing i Alice Springs innan bilen lämnades tillbaka och färden mot flygplatsen togs vid.

På flygplatsen nyttjade den avskilda delen av flygplatsen för att på en avslappnat sätt invänta flighten som var lite försenad. Tänk om det bara kunde vara så lyxigt när jag flyger själv, men då måste jag helt enkelt flyga mer än jag gör idag.

På planet, kolla på egen film på iPaden, mat serverades och hokus pokus är vi åter på Sydneys flygplats. Home sweet home away…

Roadside assistance

På väg ut från Yulara (där vi bott de senaste två nätterna) blev vi flaggade av en aborigin vars bilbatteri dött.

Lars to the rescue, med suspecta startkablar fixar han igång batteriet och färden mot Alice Springs återupptas. I spöregn.

Sydney till Alice Springs

Efter en kort flight (läs 3 h 10 min) så landade vi i Alice Springs och fick sedan vår hyrbil, som bara Lars och mamma får köra. Pga anledningar, som t.ex. att jag inte har körkort. Vår bil är en fyrhjulsdriven vit Nissan, den står inte direkt ut i trafiken då de flesta bilarna är vita och fyrhjulsdrivna. Bilresan startade lite ryckigt, manuell växellåda och på vänstersida, men nu går allt som på en räls.

Nåväl, vårt äventyr har bara börjat. När hyrbilsleverantören berättade att det var en sval dag idag hade jag lite svårt att hålla masken, i min bok är inte 31 grader varmt en sval dag, men jämfört med de senaste dagarnas 40 grader varmt kan jag bättre acceptera kommentaren.

Nåja, det är i alla fall varmt och skönt idag 🙂

This is the airport, I’ve already seen the airport…

…men inte som jag ser den idag.

Idag åker jag, mamma och Lars till Alice Springs för en spännande resa, bilder utlovas. Så nu sitter jag på flygplatsen och väntar på att få gå ombord planet. Men jag väntar inte som alla andra.

Lars reser mycket i jobbet och har platinakort hos Qantas så vi sitter i deras lyxlaunge och fyller på lite frukost i sköna fåtöljer och lugn atmosfär. Lyxigt och precis vad jag behöver 🙂

Down Under

Jag gillar att resa, men 13,5 timmars flygning är lite för mkt för mig. Om jag sen lägger ihop med de ca 45 min jag satt på innan det lyfte så förstår du känslan.

Men efter en massa film, lite mat, lite dreggel, lite vin och kisspauser på minitoa så landade jag på utsatt tid i Sydney. Därefter var det bara passkontroll och tullen kvar. Jag går alltid mot rött då det både går snabbare och personalen är trevligare, och att inspelning till Border Control Australia pågick pushade inte alls mig närmare dit jag ville åka…

Men nu är jag hemma hos mamma, jag är uppackad (nästan) och klar att starta min semester. Efter en god natts sömn.

P.S. När vi kom hem strax före midna var det 25 grader varmt, sug på den karamellen