1-0 till solen?

Ok, jag bad om det! Jag sa Bring it on till solen, och solen svarade.

Jag skulle gärna vilja säga att jag vann över solen, men då mina smalben (insidan av smalbenen) är brända och pulserar måste jag erkänna mig bemästrad. Men skam den som ger sig 😉

Efter att nästan blivit dränkt den senaste veckan erkänner jag att jag låg i solstolen i stort sett hela eftermiddagen i strålande solsken. Jag missade dessvärre solkrämen, vilket underlättade solens seger över mig. Jag tog till ett fulknep och la sarongen över hela mig, det trodde jag i alla fall. Men icke, sa solen och gassade lite extra på benen. Bröstet och magen har även de fått en gyllenröd ton.

Banana Boat aloe vera är min vän. Imorgon ska det bli ännu bättre väder, men jag är redo! Samma utmaning gäller, BRING IT ON!

Odd spot #39
Cola would be green if coloring wasn’t added.

Öppet brev från solstolen

Kära Örebroare (och vänner, kollegor, bekanta, besökare),

Lyckan är stor, inget regn idag!

Inte än i alla fall. Imorse gick jag upp tidigt, vid kvart i åtta stod jag i det nya läckra köket och gjorde scones till familjen. Riktigt mumsigt med färskt bröd på morgonen.

Under frukosten började mamma plötsligt sprattla med händerna och jag såg mig ängsligt omkring. Bi? Broms? Geting? Kackerlacka? Inte spindel för det tar hon enkelt hand om. Till slut fick hon fram tre ord, ”Titta! Skugga!” och grorde skuggdjur med händerna följt av ”Himmel”. Och mycket riktigt, den hemliga solen hade tittat fram och molnen gav oss en liten titt på den vackert blå himmelen. Mmmm, äntligen!

Klockan är nu halv ett på dagen och jag ligger i bikini i solstolen och njuter av växlande molninghet. Lite då och då tittar solen fram och hotar om att helsteka mig. Bring it on, babe!

Ok, nu räcker det!

Nu har jag fått nog av regn och rusk! I måndags hade vi en hyffsat solig dag men resten av veckan har bjudit på regn, regn och mera regn! Igår kväll Lars tvungen att tömma poolen på vatten då den riskerade att svämma över. Vid lunch idag var det mammas tur att få ner vattennivån en bit. Är van vid att vi måste fylla på vatten då det dustar i värmen.

Kyligt är det också, 18-19 grader. Mutter, mutter, mutter… Men det snöar i alla fall inte 🙂

Ikväll kokar jag nog mig i SPAet innan läggdags och drömmer om sol och värme. Och vädernissarna har lovat sol i helgen… Hoppas, hoppas, hoppas…

Disktjänst avslutad

Sitter och njuter i köket med ett glas kallt filtrerat vatten. Ja, nu är köket nästan klart!

Dist tjänstNär jag kom hit för två veckor sedan anmälde jag mig genast som frivillig diskare. Jag är ju trots allt hemma hela dagarna och såväl mamma som Lars som Emelie jobbar under veckorna. Lars satte snällt upp ett tag över ”diskbänken” som ställts upp ute och där har jag stått en till två gånger om dagen.

Men nu är det i stort sett slut med det. Diskmaskien är återinstallerad, kylen producerar kallt filtrerat mumsigt vatten, en ny gasspishäll har satts in och inbyggnadsugnen fungerar. Ugnen ska för övrigt invigas ikväll med kladdkaka, mums.

Stenåldern (handdiskepoken) är över och industrialismen (diskmaskin) tar åter över det ”tunga” jobbet att rengöra sakerna.

Lugn och avslappnad och utvilad

Nu börjar jag känna mig riktigt utvilad och mysig. Veckorna innan jag lämnade Sverige så hade stressen sakta men säkert växt fast i mig. Mitt öga hade börjat hoppa/darra och jag försökte febrilt hinna med allt som behövdes göra innan jag åkte. Nu är jag i stort sett helt återhämtad och kanske kan börja göra saker härborta. Om vi bara kan få bli av med regnet som så snällt kom tillbaka i tisdags igen…

En liten hälsning till Elin E, 9 timmars sömn är helt underbart, testa det 🙂

Koreansk pizza?

30 min kvar innan bion börjar, vi ska se Hugo i 3D. Jag har sett en hel del 3D med underbara Anna-Carin och Jonatan, men det är första gången för lilla Emelie. Men innan bion behövde vi något att äta.

Emelie föreslog Soban som är en korensk restaurang i nära anslutning till biljettkassan. Jag har provat koreansk mat en gång tidigare, och det var nog när jag var i tonåren (många, många, många, många år sedan). Men hey, så länge det inte är senap, katt eller inälvsmat så är jag game för det mesta.

Skaldjur är ju alltid gott, så jag tittade på bildernat och valde Seafood Pa-Jeon som ser ut som en pizza. Och gott var det, mums…!

Tennis? Jag? nääääää…

Australia Open är avslutat för detta år. Det med en otroligt spännande final igår kväll, Ni som känner mig eller vet vem jag är på riktigt vet också att mitt hjärta slår för ishockey. Den enda andra sporten som ens kommer i närheten för mig är rugby.

Men Emelie gillar mycket och har varit klistrad framför tennisen den senaste månaden, och för att hinna umgås lite med henne har jag satt mig med henne och slötittat.

Jag kan dock glatt konstatera att finalen var en match i särklass. Ett riktigt jämt spel som både var spänande och underhållande att titta på. Missade första timmen men det gjorde inget, finalen höll på i nästan sex timmar! Utan egentliga avbrott. Stackars Emelie kunde knappt hälla ögonen öppna (och hon jobbar idag).

Passar på att önska min underbara bror gratts på födelsedagen. Hoppas att du får en underbar dag. Stor kram på dig.

Plötsligt så händer det

Igår hittade vi äntligen solen.

När vi vaknade i Lake Creek så hade solen börjat titta fram. Frukost i solsken följt av diskning i solen. Solen följde med oss hela dagen och värmen (och luftfuktigheten) steg.

Dagen avslutades med en fantastisk solnedgång följt av en himmel fylld av stjärnor. Önskade innerligt att jag hade bättre kamera, bättre objektiv och ett stativ. En annan sak som jag observerade ikväll var att jorden vekligen är rund, ingen som ser vad jag såg kan någonsin påstå något annat (om de inte tror att jorden är på en platta skyddad av en kupol).

Imorse vaknade jag till klarblå himmel och en gul fet sol som värmde. Njöt av en mysig frukost i det fria (det är min absoluta favoritsak med att ”camnpa”. Just maten, att äta ute känns bara lite lyxigare, lite godare, lite mysigare :). När jag sedan skulle diska var solen så stark att solglasögonen åkte på. Love me some sun!

På Snowy Mountains – ingen snö

Snowy Mountains, Kosciusczy National Park, Cooinca Camp (eller något liknande)

Snowy Mountains AustraliaNu är vi på 1400 meters höjd i de vacka Snowy Mountains. Här finns det massor av vildhästar, men vi har inte lyckats se en enda hittils. De hästar vi stött på är ridhästar.

Men vi har något ännu bättre än hästar, vi har sol. Solen som mötte oss imorse har följt med oss i stort sett hela dagen. Sol och värme, som mest tror jag att vi var uppe i hela 32 grader. Just nu, på denna höjd, är det ”bara” runt 24 grader. Det blåser lite på vår campiingplats, men det gör att flugor (och förhoppningsis myggen) håller sig långt borta från oss :).

Denna campingplats är delad på två, en hästdel och en del utan hästar. Varken jag, mamma eller Lars är en häst (det närmaste djur vi komemr är orm, get och drake) så vi bor på ett alldeles eget ställe. Vår egen lilla idyll.