Det tog slut på utrymme i bloggen. Lite dåligt planerat, men inget kunde publiceras. Så jag valde att uppdatera mitt paket. Mer utrymme, och en ny domän.
ozrestips.com, det är här du befinner dig. Välkommen på min resa och vardag i Australien.
Författare: Pucko77
Jag behöver inte sova middzzzzzz….
Jag lyckades sova lite på både delarna av flighten mellan London och Sydney, så när jag landade var jag inte tokigt trött. Klockan var närmare 8 på morgonen när J (Ems sambo) hämtade mig vi flygplatsen och körde mig hela vägen till mamma. Solen sken, klarblå himmel och en lite sightseeing tur runt Sydney för bästa vägen hem (och trotsa rusningstrafiken).
Väl hemma hos massa socialiserade vi en stund, och sen tog J hunden och åkte hem. Kvar var jag med mamma.
Vi umgicks, badade och shoppade nödvändiga saker. Dvs sim-kort till mobilen och solskyddsfaktor för min kropp. Mamma frågade om jag ville ta en liten tupplur, men jag var vuxen och sa nej.
Förberedde en lasagne och ställde i in kylen, och allt var frid och fröjd till dess att mamma åkte till sjukhuset för att hälsa på Lars.
Efter att har förflyttat mig mellan många av rummen hos mamma, för att bota tröttheten, så gav jag upp lite och lade mig för att läsa en stund.
Plötsligt är det någon som tar min Kindle och rör mig. Jag skicket som en stucken gris. Till dess att jag inser att det ”bara” är mamma som väcker mig. Jag toksov. Hon hade både ringt och smsat, men jag sov så hårt att jag inte märkte detta.
Du skall icke skriva på din moder! Och en tupplur hade kanske varit smart…
Framme i Australien, gränskontroll
Flighten från Singapore till Sydney kändes kort jämfört med London-Singapore. Jag har absolut inget emot att flyga, det kan vara ganska mysigt. Men 30 timmars restid, sittandes i en ihoptryckt ställning är inte speciellt skönt i det långa loppet.
Om du kommer till Australien rekommenderar jag dig att alltid ta med något att deklarera. Kanske en burk kantareller, eller en hårborse med träskaft eller liknande. Och så fyller du i detta i deklarationen när du anländer till Australien. Du kommer då att bli frågad om vad du har med dig, och kan då rabbla upp detta enkelt.
Om du inte har något att deklarera så är det Border control Australia som gäller hela vägen. Ditt bagage kommer sannolikt att skannas, hundarna följer dig och minsta lilla sak kan ge dig stora böter eller i värsta fall inreseförbund. Ditt besök kan avslutas innan det ens påbörjas.
Jag har alltid med mig något till mamma. Ofta kantareller och murklor på burk, ibland lite kryddor. Så även denna gång. Visade min lapp för personalen när jag gått igenom självskanningspasskontrollen, fick en stämpel och hämtade mitt bagage. Sen gick jag mot rött, Att deklarera.
Killen tar mina lappar och hänvisar mig till gång 6. Jag ser flera som står vid gång 4 och 5, och de söta hundarna som checkar av bagaget. Själv går jag lite för att komma fram till kontrollanter, jag går lite till, och till slut inser jag att gång 6 är passera gå och inhämta dina 2000 kr. Ingen manuell check för mig denna gång. Så enkelt, så smidigt och så bra.
Flygförseningar och säkerhetskontroll nr 3
Planet från Singapore var försenat när det kom till Heathrow. Sedan skulle det både städas och matas. Vilket medförde att vi fick vänta extra längre på att få stiga ombord planet för resan till Singapore.
Det tog ett tag att få alla på plats, men det gick till slut. Piloten meddelar att planet måste tankas. Och tydligen tar detta en massa tid, planet var hungrigt (och jag är ganska tacksam att det fanns en massa bränsle i planet så att vi kan komma hela vägen fram). När planet äntligen tankats klart uppstår problem nr whatever. Tydligen ville Heathrow inte släppa planet, det hade fastnat i dörrarna. Och det tog tid att få loss det.
Men nästan 2 timmar efter utsatt tid var vi äntligen påväg mot Singapore. Jag hade turen med mig att min flyggranne var Molgan, så jag hade massor med utrymme.
Lyckades snooza lite under flighten, vilket var skönt. Innan landningen i Singapore berättar piloten, som de så ofta gör, om väder/temperatur/viktig fakta. Det som fick mig att haja till på allvar var put to death!
Det handlar om straff för införsel av droger in i Singapore, detta gäller även all typ av ät/rökbar marjuana. Om de kommer på dig så högst sannolikt dödstraff. Jag fick en flashbach till den gamla dramaserien, Bangkok Hilton, där Nicole Kidmans karaktär fängslas pga droger. Vilket har skämt upp mig så mycket att jag gärna undviker Bangkoks flygplats. Inte för att jag någonsin skulle ha något med droger att göra, det lockar mig inte alls. Men att bara få en kommentar om dödsstraff på flyget kändes lite obehagligt.
Nåväl, vi var sena till Singapore och kastades ut från planet för att byta mat och städa. Så jag passade på att gå på riktig toa innan jag gick till gaten för en minisäkerhetskontroll innan jag satte mig vid gaten. Med mini menar jag en som bara gällde denna gate. Och jag klarade mig oskadd även denna gång. Happy happy joy joy
Middag och säkerhetskontroll nr 2
Inga prylar glömdes denna gång!
Länge sedan jag flög via London till Australien, men jag minns det som igår. Ner till bussen för transport till korrekt terminal och sedan igenom säkerhetskontrollen. Det var kaos.
Denna kaos låg hos ovana resenärer, och lite trött personal. Eller snarare uppgiven. Placera din vätska i en ziplock-påse. Du får bara ha en. Lägg upp din laptop/ipad/powerbank/storelektronik i en bricka på banden. Om du inte gör det kommer du att missa ditt flyg, skrek personalen till oss.
Kom igenom kontrollen oskadd, med delvis ompackad väska, åt en god ramen till middag och inväntade besked om vilken gate jag ska till.
Borttappad teknik och panik
Fönsterplats på planet och förlorad Fitbit. Resan hade kunnat börja bättre.
Taxin kom 11.30, och med tanke på sön som kom på förmiddagen kändes det som ett bra beslut. Dock kom jag till flygplaten lite för tidigt. Så pass tidigt att jag inte ens gick checka in!!! Ve och fasa.
Nåväl, incheckning, lunch och därefter säkerhetskontrollen. Det var där första motgången kom, men det visste jag inte då.
Jag kan säkerhetskontroller. Upp med all stor elektronik, inklusive stora hörlurar och påsen med vätska. Jag är bra på detta. Andra, not so much.
Nåväl, allt går bra, jag går igenom passkontrollen och inväntar boarding vid min gate. Jag känner mig lite naken, men det tar ett tag innan jag förstår varför. Jag hade glömt min Fitbit vid säkerhetskontrollen. Det var för mycket att packa upp och packa ihop, så jag glömde denna lilla klocka.
Som plåster på såren fick jag en FÖNSTERPLATS på flyget hit till London. Jag verkligen avskyr att sitta instängd, och längst ut satt en man med problem att stå. Ingen kisspaus på den flygresan…
Toalettdörrarna öppnas åt rätt håll – hemma igen
Något jag ofta lägger märke till när jag åker utomlands är toaletterna. Inte bara för att jag har en liten blåsa utan även andra små detaljer. Som att dörrarna öppnas inåt.
Till viss del förstår jag detta udda fenomen. Då råkar jag inte slå upp dörren på någon. En på en flygplats? Många har bagage och normala toaletter på flygplatsen är inte så stora.
Det blir som ett slags pussel, där du har 8 bitar som ska flyttas runt och bilda ett mönster. Först går du in på toan, sen roterar du in bagaget (eller ställer på toan). Sen stänger du dörren, och så ställer du bagaget där dörren öppnades. Sen kissar du (eller nr 2 om det behövs). Sen är det tags att manövrera allt tillbaka igen för att få upp dörren.
Men med ena handen, för den andra måste tvättas för att du torkat dig med den!
Nu är jag på Arlanda, och det känns så skönt sty bara öppna dörren, stänga den, ställa ner väskan och kissa. Utan onödigt pussel! Så skönt.
Dubais flygplats – 18 timmar
Jag trodde att denna tid skulle vara postat och pina, en plåga, något så tråkig att jag skulle typ dö av tristess.
Men det har varit riktigt trevligt. Hittade en liggbänk och låg där och läste och sov. Drack vatten, åt lite mat och duschade.
Det som är jobbigt är det jag gör just nu. Väntar, ståendes, vid gaten för att komma på planet. Har väntat i 40 min nu, och planet ska gå om 6 minuter. Jag misstänker att det inte kommer att ske.
Massor som väntar, och det tar alltid tid att få alla att sitta ner. 4 min till avgång.
Så tidigt, kunde inte sova, ”snart” boarding?
Inte en morgonmänniska, och när jag vet att jag måste upp tidigt så är det ännu jobbigare. Hade som sagt svårt att somna, var orolig över att försova mig och missa flyget. Så då sov jag inget istället… men jag vilade.
Nåväl, nu har jag lämnat in bagaget (supertungt), lyckades med självskanning av pass igen (wohoo), fick gå speciella vägen genom skannern av mig själv (skannar hela kroppen, händerna över huvudet) och sitter nu och önskar att något matställe skulle kunna öppna. Jag är hungrig och törstig! Men tydligen är det stängt kl 04.39 på morgonen. Ruuude.
181 steg till flygplatsen
Det är så nära mitt hotell för natten låg. Rydges Airport Hotel Sydney. Lugnt, skönt och gångavstånd till internationella delen av flygplatsen. Jag ser landningsbanan från mitt fönster!
Skön säng, kuddarna kunde varit lite hårdare, men det är bara jag som är kinkig. Har köpt kudde som jag har hos mamma och tar med kudde när jag åker på kryssning.
Mitt rum på Rudges Airport Hotel
Restips Sydney och Australien 