sova

av

Jag behöver inte sova middzzzzzz….

Jag lyckades sova lite på både delarna av flighten mellan London och Sydney, så när jag landade var jag inte tokigt trött. Klockan var närmare 8 på morgonen när J (Ems sambo) hämtade mig vi flygplatsen och körde mig hela vägen till mamma. Solen sken, klarblå himmel och en lite sightseeing tur runt Sydney för bästa vägen hem (och trotsa rusningstrafiken).

Väl hemma hos massa socialiserade vi en stund, och sen tog J hunden och åkte hem. Kvar var jag med mamma.

Vi umgicks, badade och shoppade nödvändiga saker. Dvs sim-kort till mobilen och solskyddsfaktor för min kropp. Mamma frågade om jag ville ta en liten tupplur, men jag var vuxen och sa nej.

Förberedde en lasagne och ställde i in kylen, och allt var frid och fröjd till dess att mamma åkte till sjukhuset för att hälsa på Lars.

Efter att har förflyttat mig mellan många av rummen hos mamma, för att bota tröttheten, så gav jag upp lite och lade mig för att läsa en stund.

Plötsligt är det någon som tar min Kindle och rör mig. Jag skicket som en stucken gris. Till dess att jag inser att det ”bara” är mamma som väcker mig. Jag toksov. Hon hade både ringt och smsat, men jag sov så hårt att jag inte märkte detta.

Du skall icke skriva på din moder! Och en tupplur hade kanske varit smart…

av

Baksmällan… utan alkohol?

Gårdagen tog helt slut på mina krafter. Efter sol, simning, mera sol och hemresan hoppade jag och Emelie ner i poolen för lite lek. Vi satte oss på pool nudlarna och kastade boll till varandra i nästan en timme. Efter dusch la jag mig på sängen ett tag. Det visade sig vara en stor miss för mig.

När jag gick upp igen hade all must gått ur mig. Jag hade ingen som helst energi kvar i kroppen, lederna i armarna (såväl vid axeln som armbågen) värkte. Det Var som växtvärk, och oavsett position så gjorde det ont. Det enda jag ville göra var att lägga mig i sängen (helst min egen säng hemma i Sverige) och bara gråta mig till sömns.

Men icke sa nicke! Det gjorde så ont att jag inte ens kunde sova! Efter ett antal tabletter, såväl receptfria som receptbelagda, avdunstade smärtan tillräckligt för att jag skulle kunna sova.

Jag har en god vän som har haft migrän sen hon var 7 år gammal. När migränen blir som hemskast så har hon extra starka tabletter att äta. När hon vaknar dagen efter sådanna anfall brukar hon få en slags baksmälla. Detta är vad jag råkade ut för idag, en pillerbaksmälla!

Odd Spot #345
The sound of E.T. walking was made by someone squishing their hands in jelly.

av

Vad *** är klockan?

Lite förseningar på planet från Singapore gjorde att jag kom till Sydney lite senare än väntat, men väl där var det lätt att hitta mamma och Emelie. Emelies kryckor gjorde henne helt unik 🙂

Väl hemma hade klockan redan hunnit bli halv elva på kvällen (13.30 svensk tid) och jag kände mig hyffsat pigg trots lång resväg. Passade på att packa upp presenter till mamma och Emelie och sen umgås lite med min skadade syster. Läggdags blev midnatt, och då slocknade jag snabbt.

Vaknade gjorde jag ett par gånger under natten och då kom den oväntade (?) frågan, ”vad är klockan?” Första gången var den 04.30 och när jag vaknade till på allvar var den 09.30. Inte så farligt eller hur? Det visade sig att min klocka spelade ett lite spratt på mig, den visade sig vara 12.30 istället… Morr, morr. morr. Nu är mobilen i alla fall inställd på rätt Aussietid.