Plötsligt så händer det

Igår hittade vi äntligen solen.

När vi vaknade i Lake Creek så hade solen börjat titta fram. Frukost i solsken följt av diskning i solen. Solen följde med oss hela dagen och värmen (och luftfuktigheten) steg.

Dagen avslutades med en fantastisk solnedgång följt av en himmel fylld av stjärnor. Önskade innerligt att jag hade bättre kamera, bättre objektiv och ett stativ. En annan sak som jag observerade ikväll var att jorden vekligen är rund, ingen som ser vad jag såg kan någonsin påstå något annat (om de inte tror att jorden är på en platta skyddad av en kupol).

Imorse vaknade jag till klarblå himmel och en gul fet sol som värmde. Njöt av en mysig frukost i det fria (det är min absoluta favoritsak med att ”camnpa”. Just maten, att äta ute känns bara lite lyxigare, lite godare, lite mysigare :). När jag sedan skulle diska var solen så stark att solglasögonen åkte på. Love me some sun!

På Snowy Mountains – ingen snö

Snowy Mountains, Kosciusczy National Park, Cooinca Camp (eller något liknande)

Snowy Mountains AustraliaNu är vi på 1400 meters höjd i de vacka Snowy Mountains. Här finns det massor av vildhästar, men vi har inte lyckats se en enda hittils. De hästar vi stött på är ridhästar.

Men vi har något ännu bättre än hästar, vi har sol. Solen som mötte oss imorse har följt med oss i stort sett hela dagen. Sol och värme, som mest tror jag att vi var uppe i hela 32 grader. Just nu, på denna höjd, är det ”bara” runt 24 grader. Det blåser lite på vår campiingplats, men det gör att flugor (och förhoppningsis myggen) håller sig långt borta från oss :).

Denna campingplats är delad på två, en hästdel och en del utan hästar. Varken jag, mamma eller Lars är en häst (det närmaste djur vi komemr är orm, get och drake) så vi bor på ett alldeles eget ställe. Vår egen lilla idyll.