Måste slå ett slag för testmottagningen.se. Trevlig personal, kompetenta och snabba. PCR-testet får du svar på inom sex timmar. Via SMS och via Kivra. Så enkelt och bra
Sen gjorde ju inget att de hade en mottagning i min bostadsrättsförening, 5 min bort.
Fick för övrigt svar mindre än tre timmar efter att jag tog provet. Och jag ät negativ, inga spår på Covid-19! Nu ska jag checka in på flyget.
Den 21 mars 2022 öppnade Australien gränserna för oss vanliga turister. Dvs vi som inte ska jobba, eller är föräldrar till barn som är medborgare.
Men allt är inte som vanligt. Här hemma i Sverige har vi i stort sett återgått till normala. Men för att komma in i Australien behöver jag fortfarande hoppa igenom de brinnande ringarna!
Nåväl, var och gjorde mitt första jag-är-inte-misstänkt-sjuk PCR-test nyss. Får svar, med reseintyg inom 6 timmar. Jag kan glatt erkänna att jag är riktigt nervös. Inte för att jag på något sätt är sjuk, men tänk-om-tankarna går runt runt och runt i huvudet…
Ingen bra start på resan :(.
För det första försov jag mig. Vaknade med hjärtat i halsgropen, adrenalinet på topp och oron på topp.
För det andra hade jag fortfarande inte packat klart, har ingen aning om vad jag inte packat… Det svåraste att ersätta, snygga klänningar och sparkbyxor (cykelbyxor i baddräktslycra) är med, samma sak med teknik, pass och laddare… Allt annat kan jag köpa på tisdag.
Och värst av allt, jag har inte med mig min konverter så att jag kan använda mina egna hörlurar på flyget! GAHHH!!!
Så nu sitter jag i taxin (ja, missade bussen så det blir taxi) och kan inte göra annat än att tänka på min konverter… Finns det är köpa ny på Arlanda? I ”värsta” fall med nya hörlurar? Please? Pretty please?
Och inser nu att jag troligen glömt mina kontanter och mitt Opal-kort (läs SL Access, men Sydney).
Ju äldre jag blir desto kinkigare blir jag.
När jag var yngre, och ekonomin inte var lika bra, var det priset på resan som var viktigast. Visst, jag ville inte att resan skulle vara extremt lång, men i slutändan så var det priset jag landande på.
Nu är jag äldre. Bekvämare. Ja, priset spelar fortfarande en roll, men det är inte längre den viktigaste rollen. Nu är restid och flygbolag viktigare för mig. Jag har längre varit ett stort fan till Qantas och det kommer jag nog alltid vara. Men förra året provade jag på att åka med Emirates. Maten, kvalitén på flygplanen och servicen är ungefär densamma men (och det är ett stort MEN) Emirates tillåter 30 kg i incheckat bagage. Jag har en tendens att shoppa när jag är Down Under. Så därför väljer jag Emirates. Och det är en kort resa, 23 h 30 min båda riktningar. Och självklart egen tv.
Så, nu är resan bokad. Den 3 januari lyfter planet på Australien. Nedräkningen har inte börjat, men så snart värmen lämnar mitt Sverige och mörkret tar över vårt avlånga land så bär det av.
Igår slog jag på tvn och av en slump blev det ”Gränsbevakarna Australien”. Jag har sett dem live under en av mina visiter, men då spelade de inte in.
Men skräckblandad förtjusning ser jag hur folk struntar i att deklarera sina varor (all food betyder all mat, knte bara tillagad mat) och andra som inte fyllt i sin visumansökan korrekt. Det är inte svårt, och oärlighet lönar sig inte.
Ändå infinner sig nervositeten inför varje inresa. Har jag packat min egen väska, finns det falsk botten i resväskan á la Bangkok Hilton?
Och filmresan, annars känd som flygresan, avslutades med följande kulturella filmer…
Hope Springs – avslutet av filmen fick tårarna att rinna. Riktigt fin historia.
Black Swan – har nu äntligen sett detta drama med Natalie Portmann i huvudrollen. Vilken film, har du inte sett det tycker jag att du ska göra det!
Arbitrage – och vi går vidare med ännu ett drama, detta med Richard Gere och Susan Sarandon. Inte allt för engagerande, men i brist på annat duger det.
End of watch – polisfilm, action med Jake Gyllenhaal, stängde av efter 20 min.
Madagaskar 3 – äntligen en kul film fylld med skratt och visomar, fick bl.a. lär mig att bara människor och pingviner kan köra bil?
To Rome with love – sista filmen i serien, en Woody Allen-film om olika kärlekshistorier i Rom. Hann inte se klart filmen, men helt ok…
Hade hoppats på en riktig filmorgasm, och massor av filmer har det blivit. Men kanke inte de bästa filmerna…
The Master – tungt Oscarsnominerat drama med bl.a. Joaquin Phoenix och Philip Seymour Hoffman. Mycket välagerad men lite för dramigt fö min smak.
The Watch – efter det tunga dramat kändes det dags för en komedi, men så blev det inte riktigt. Blev mest bara töntigt.
The Words – romantiskt drama, blev dock tvungen att ta en break mitt i filmen för att slumra lite. Bra film dock, men sorglig.
Trouble with the curve – första riktigt bra film på resan, Clint Eastwood och Amy Adams i film om baseball, familj och relationer.
The perks of being a wallflower – drama om high school, coming of age med bl.a. Emma Watsn (Harry Potter). Förvånansvärt bra och gripade, trots min höga ålder…
Robot and Frank – annonseras som komedi, men kändes mer som ett drama om Frank som på äldre år börjat tappa minnet. För att hjälpa honom köper hans barn en Robot-sjukvårdare att ta hand om honom och laga mat/städa.
Hope Springs – ännu ett romatiskt drama (måste hitta lite mer fartfyllda filmer mellan Singapore och Sydney. Meryl Streep och Tommy Lee Jones spelar ett par som önskar få tillbaka gnistan i förhållandet med hjälp av Steve Carell. Har 42 minuter kvar att se nör jag går ombord igen.
Bäst med Heathrow
Nej, det bästa med Heathrow är inte att McDonalds inte finns här, inte heller hur smidigt det är att ta sig mellan terminalerna och inte heller sushitåget som jag nyss uppmärksammade (hmm, middag, börjar bli hungrig). Nej, det jag gillar bäst med denna flygplats är att det finns möjlighet att ladda min elektronik. Jag är en enkel kvinna, funka min iPad funkar jag (trots att jag fortfarande inte riktigt sams med den än… Jobbigt när jag befinner mig i beroendeställning till den).
Sämst med Heathrow
Finns ett par saker jag inte gillar, som opersonlig Lounge, hårda stolar och att gate inte delas ut förrän 75 min innan avgång. Men den totala avsaknaden av gratis wifi är det som stör mig mest. Hade jag haft uppkoppling hade vistelsen här kunnat bli mycket behagligare.
Jag måste verkligen sluta titta på Gränsbevakarna Australien. Jag har aldrig någonsin varit så nervös inför en resa som jag är just nu. Vilket ledde till att jag läste igenom mitt visum för första gången. Tidigare har jag bara gått till stället som beviljar eller avslår visumet.
Ett vanligt eVisitor turist visum ger med fyra generella villkor, bryter jag mot dessa kan jag få mitt visum återkallat, hur pinsamt skulle inte det bli. Och kanske råka hamna i mitt eget avsnitt av Gränsbevakarna Australien?
CONDITION 8101 – NO WORK
Ehm, inga problem. Hjälpa till hemma anses bara som ”jobb” när man bor hemma. Plus att denna regel gäller om man utför ett arbete som någon skulle kunna få betalt för. Inte plocka ur/i diskmaskin, hjälpa till med mat/disk och tvätta mina egna kläder (tar med mammas och Lars om färgerna matchar) eller rensa poolen på löv när jag vill bada i den…
CONDITION 8201 – THREE (3) MONTH LIMIT ON STUDY AND TRAINING
Tänkte ”studera” skönlitteratur i form av Tess Gerritsen, Lisa Gardner och Lincoln Child. Och hur man skönast ligger vid poolkanten, och hur man får en snygg färg utan att bli bränd blondin (detta kommer att kräva många timmar praktisk).
CONDITION 8527 – FREE FROM TUBERCULOSIS
Inga problem… Jag är i skrivandets stund fri från många sjukdomar.
CONDITION 8528 – CRIMINAL CONVICTIONS: NOT SENTENCED TO PERIOD(S) OF 12 MONTHS OR MORE
På vissa jobb, innan mitt nuvarande, har det känts som ett fängelsestaff… Satt 14-16 månader på ett och samma ställe, kändes mer som 14-16 år och de flesta jag jobbade med var livstidare, så sorgligt.
Jag rekommenderar inte att titta på detta program innan du åker till Australien. Det kommer bara att skrämma dig! Det skrämmer till och med mig som åker dit varje år.
Men det är jätteviktigt att deklarera allt, och att vara ärlig på deklareringsblanketten. Tänk på att Australien i är en ö med ett unikt ekosystem. Minsta lilla sak kan ge förödande konsekvenser.
Men, oroa dig inte i onödan. Allt är inte så hemskt som Gränsbevakarna Australien får det att se ut. Mitt råd för ett enkelt inträde är att gå på rött och deklarera allt. Visst, de kollar lite konstigt på mig när jag visar upp min hårborste med träskaft, mitt godis och mina konserver, men hellre det än böter. Och var smart, argumentera inte med tullpersonalen!
En gång på mina tio-tal besök har jag blivit ifrågasatt om en vara. Jag försökte ta med Blå Bands Bearnaissås och tullinspektören konstaterade att det fanns ägg i den, och ägg är en riskfaktor. Efter en kort diskussion tog jag beslutet att slänga paketet. Med om du i deklarerat att du har mat med dig så åker du inte på böter om något inte är tillåtet att ta med sig in!
Restips Sydney och Australien 