Inget mer regn tack!

Duggregnade imorse när vi vaknade på Ninety Mile Beach, och i det spåret har hela dagen gått. Lunch skulle vara picknick med en god sallad med kyckling i det fria, men när vi skulle sätta oss började regnet komma. Lars hittade en skyddad plats, utan bord, där vi kunde njuta av lunchen tillsammans med flugorna.

Så har i stort sett hela dagen sett ut. Mamma och Lars har dock självklart letat cacher på vägen och trotsat regnet. Själv har jag dock mest suttit i bilen och laddat upp bilder på instragram.

God morgon Sverige

20130224-185538.jpgSjälv sitter jag vid kvällens campingplats, ett glas Chardonnay i handen och upptäcker glatt att här finns det täckning på mobilen!

Efter att ha haft regn, regn och mera regn har vi nu äntligen lämnat delstaten New South Wales mot Victoria. Så här långt söder har jag aldrig varit, i alla fall inte i Australien.

20130224-185754.jpgStrax efter att vi kommit över gränsen till Victoria såg vi en liten blå fläck på himlen. Den blå fläcken blev störra och till slut kom även solen fram. 30 grader hade vi som varmast, och varje gång mamma och Lars stannade till för att leta cacher så passade jag på att lapa i mig sol.

20130224-185849.jpgNu sitter jag här vid Lake Corringle och njuter av mitt vin, den vackra utsikten och behagliga 25 graders värme och lyssnar på gräshoppornas vackra sång.

Regnet står som spön i backen

Spöregnt sett från bilenWow, knappt hade vi hunnit sätta oss i bilen igen förrän regnet kom. Och vi snackar inte om ett lite duggregn, inte heller om vanligt regn. Det handlar om tropisk regnstorm, om regn som du ser på TV vid orkaner! Emelie var tvungen att parkera vid sidan av vägen då det inte gick att köra.

Har du någonsin suttit kvar i bilen när det går igenom biltvätten på macken? Det automatiska? Då har du ett hum om hur det kändes idag. Emelie var synligt skärrad, hon hade aldrig varit med om något liknande, som förare i alla fall. Jag däremot satt i baksätet med ögon stora som tefat. Riktigt häftigt att se faktiskt.

Floder på vägen15 min senare lugnade regnet ner sig och 5 min efter det kom solen fram i duggregnet. Små floder följde vägbanan och man körde långsamt och försiktigt. Emelie försökte febrilt hitta regnbågen då det både var sol och regnade…

Vi tog beslutet att åka till The Entrance för att kanske shoppa lite och gå på bio på en urgullig kvartersbio.

Odd Spot #316
When viewed from above, rainbows appear doughnut-shaped.

Öppet brev från solstolen

Kära Örebroare (och vänner, kollegor, bekanta, besökare),

Lyckan är stor, inget regn idag!

Inte än i alla fall. Imorse gick jag upp tidigt, vid kvart i åtta stod jag i det nya läckra köket och gjorde scones till familjen. Riktigt mumsigt med färskt bröd på morgonen.

Under frukosten började mamma plötsligt sprattla med händerna och jag såg mig ängsligt omkring. Bi? Broms? Geting? Kackerlacka? Inte spindel för det tar hon enkelt hand om. Till slut fick hon fram tre ord, ”Titta! Skugga!” och grorde skuggdjur med händerna följt av ”Himmel”. Och mycket riktigt, den hemliga solen hade tittat fram och molnen gav oss en liten titt på den vackert blå himmelen. Mmmm, äntligen!

Klockan är nu halv ett på dagen och jag ligger i bikini i solstolen och njuter av växlande molninghet. Lite då och då tittar solen fram och hotar om att helsteka mig. Bring it on, babe!

Ok, nu räcker det!

Nu har jag fått nog av regn och rusk! I måndags hade vi en hyffsat solig dag men resten av veckan har bjudit på regn, regn och mera regn! Igår kväll Lars tvungen att tömma poolen på vatten då den riskerade att svämma över. Vid lunch idag var det mammas tur att få ner vattennivån en bit. Är van vid att vi måste fylla på vatten då det dustar i värmen.

Kyligt är det också, 18-19 grader. Mutter, mutter, mutter… Men det snöar i alla fall inte 🙂

Ikväll kokar jag nog mig i SPAet innan läggdags och drömmer om sol och värme. Och vädernissarna har lovat sol i helgen… Hoppas, hoppas, hoppas…

It’s raining…

Nää, inte ens här regnar det karlar så någon halleluja blir det inte!

Igår skulle jag iväg till Gaye för att vaxa benen. Det är knappt 3 km bort, genom skog och bostadsområde. 3 km, det är ju ingenting, men det är väldigt backigt. Sen underlättade regnet inte alls. Jag är ju som jag är och tog varken paraply eller regnjacka och liknade en dränkt katt när jag kom fram. På hemvägen passade det på att regna lite mer, bara för att se om jag var vaken.

Idag spöregnar det så jag tog vädret i; hornet och gick ut och simmade. Riktigt skönt att simma när vattnet är varmare än luften.

Ok, ok, ok. Det är inte så farligt, det är ju trots allt 20-25 grader varmt ute så man fryser knappast. Jag kan lugnt på mig shorts och t-shirt och njuta att det är ljust ute (men jag saknar solen).