God morgon Sverige

20130224-185538.jpgSjälv sitter jag vid kvällens campingplats, ett glas Chardonnay i handen och upptäcker glatt att här finns det täckning på mobilen!

Efter att ha haft regn, regn och mera regn har vi nu äntligen lämnat delstaten New South Wales mot Victoria. Så här långt söder har jag aldrig varit, i alla fall inte i Australien.

20130224-185754.jpgStrax efter att vi kommit över gränsen till Victoria såg vi en liten blå fläck på himlen. Den blå fläcken blev störra och till slut kom även solen fram. 30 grader hade vi som varmast, och varje gång mamma och Lars stannade till för att leta cacher så passade jag på att lapa i mig sol.

20130224-185849.jpgNu sitter jag här vid Lake Corringle och njuter av mitt vin, den vackra utsikten och behagliga 25 graders värme och lyssnar på gräshoppornas vackra sång.

Vad *** är klockan?

Lite förseningar på planet från Singapore gjorde att jag kom till Sydney lite senare än väntat, men väl där var det lätt att hitta mamma och Emelie. Emelies kryckor gjorde henne helt unik 🙂

Väl hemma hade klockan redan hunnit bli halv elva på kvällen (13.30 svensk tid) och jag kände mig hyffsat pigg trots lång resväg. Passade på att packa upp presenter till mamma och Emelie och sen umgås lite med min skadade syster. Läggdags blev midnatt, och då slocknade jag snabbt.

Vaknade gjorde jag ett par gånger under natten och då kom den oväntade (?) frågan, ”vad är klockan?” Första gången var den 04.30 och när jag vaknade till på allvar var den 09.30. Inte så farligt eller hur? Det visade sig att min klocka spelade ett lite spratt på mig, den visade sig vara 12.30 istället… Morr, morr. morr. Nu är mobilen i alla fall inställd på rätt Aussietid.