Bilresen går igenom det lilla samhället Yea och tiden säger lunch. Mums. Vi går in på ett lokalt ställe, Peppercorn Hotel, ett ställe som känns mysigt och charmigt. Övanför dörren finns en TV, men den visar varken sport eller nyheter. Istället filmar den köket och kockens arbete med vår mat.
Eller i alla fall lunch i Eden, en ort som säkert skulle likna paradiset mer i strålande sol. Men just idag hänger regnet i luften och dimman döljer utsikten.
Men maten är det inget fel på. Då Eden ligger vid havet kändes det nästan som en synd att inte äta havets läckerheter, så det blev dagens fisk med räkor.
Det var en gång en irländare och en mexican som skulle lära en grupp australienare hur man tillagar kött, aussie style. Det låter som början på ett skämt, men det var dagens lärare i denna matlagningskurs, en irländare och en mexican.
Grillen, BBQ eller bar-be, oavsett vad du kallar den är den en central del av australiensisk matlagning. Och då pratar vi inte om någon klotgrill, utan en bastant maskin.
Idag började vi med att lärt oss om hur man grillar köttfärsspett och grilla kycklinglår perfekt så att den både behåller saftigheten och blir genomstekt. Tricket är vilotid, grilla din kyckling till 70% och låt de sedan vila helst lika länge som du grillat det, men vid tidsbrist minst halva grilltiden. Då får du ett så nära perfekt resultat som du kan få. Efter att varje rätt var tillaga fick vi något att dricka och sedan äta vår produkt.
Vi avslutade lektionerna med att grilla den perfekta biffen (nästan 3 cm tjock biff fick vi). Grilltiden är helt beroende på köttbitens tjocklek men är du osäker kan du köra tumregeln; Ta ihop tummen och pekfingret och känn på den köttiga delen på tummen – detta är blodig stek, ta ihop tummen och långfingret så har du en medium rare stek osv. Och när du grillar så grillar du aldrig sida två lika länge son sida ett.
Även om jag inte har tillgång till en riktig grill (eller ens en klotgrill) hemma kunde jag dra nytta av dagens lektion.
Jag rekommenderar inte att titta på detta program innan du åker till Australien. Det kommer bara att skrämma dig! Det skrämmer till och med mig som åker dit varje år.
Men det är jätteviktigt att deklarera allt, och att vara ärlig på deklareringsblanketten. Tänk på att Australien i är en ö med ett unikt ekosystem. Minsta lilla sak kan ge förödande konsekvenser.
Men, oroa dig inte i onödan. Allt är inte så hemskt som Gränsbevakarna Australien får det att se ut. Mitt råd för ett enkelt inträde är att gå på rött och deklarera allt. Visst, de kollar lite konstigt på mig när jag visar upp min hårborste med träskaft, mitt godis och mina konserver, men hellre det än böter. Och var smart, argumentera inte med tullpersonalen!
En gång på mina tio-tal besök har jag blivit ifrågasatt om en vara. Jag försökte ta med Blå Bands Bearnaissås och tullinspektören konstaterade att det fanns ägg i den, och ägg är en riskfaktor. Efter en kort diskussion tog jag beslutet att slänga paketet. Med om du i deklarerat att du har mat med dig så åker du inte på böter om något inte är tillåtet att ta med sig in!
Äntligen i Hunter Valley. Mamma hittade en bushcamping i Broke som ligger en bit ifrån Pokolbin dit vi ska imorgon. Där finns Small Winemakers Centre och Thomas Two of a Kind Shiraz, en av mina favoritviner (oavsett årgång). Blandningen shiraz och shiraz får mina smaklökar att vattnas… mmmmmmums.
Vad vi dock inte visste var att campingplatsen ligger i myggornas lustträdgård, deras Eden! Efter tre minuter hade jag redan ett tiotal myggbett. Jag väntade otåligt på att vagnen skulle öppnas för att omedelbums (är ett riktigt ord?) roffa åt mig mygg medlet.
Nu sitter jag här i mörkret och myser, myggmedlet, med massor av kemikalier, fräter min hy och myggspiralerna och myggljusen omringar mig med sin doft. Och myggjävlarna håller sig borta!
Dricker rosévin och känner doften av fläsk på grillen, mmmat skulle inte sitta helt fel nu.
Shopping och middag i stan…
Eftet fiaskot med liket i poolen skulle säkert vem slm helst vara skärrad, men inte jag. Jag är jättebra på att lura mig själv. Det fanns inger lik i poolen, inget dött djur, inga baciller, ingen spindel, ingen ödla! Och sen försvinner tanken, just då i alla fall 🙂
Efter som och bad åkte jag iväg med Emelie till Broadway Shopping Centre i Sydney för att bl.a. köpa Make-Up stores cover-all mix. Jag tycker det är lite kul att besöka Make-Up Store i andra länder, men mitt hjärta brinner for Norrlandsgatans butik i Stockholm. Lina, som är butikschef där, är en helt fantastisk människa och så inspirerande att jag helst inte vill handla i de andra butikerna.
Efter vår shoppingrunda va vi hungriga som vargar. Och då kom den eviga frågan, vad ska vi äta?
Efter en promenad på utanför shoppingcentret hamnade vi på Bling Blinc Dumpling. Stället var riktigt tacky med glitter och bling överallt, men det gjorde bara stället mer charmigt. Det var så otroligt överdrivet blingigt!
Maten var dock helt fantastiskt! Tror att det var första gången jag åt dumplings. De hade även en massa drinkar, och alla hade bling i sig. Eller vad sägs om Sex on the Bling Beach?
30 min kvar innan bion börjar, vi ska se Hugo i 3D. Jag har sett en hel del 3D med underbara Anna-Carin och Jonatan, men det är första gången för lilla Emelie. Men innan bion behövde vi något att äta.
Emelie föreslog Soban som är en korensk restaurang i nära anslutning till biljettkassan. Jag har provat koreansk mat en gång tidigare, och det var nog när jag var i tonåren (många, många, många, många år sedan). Men hey, så länge det inte är senap, katt eller inälvsmat så är jag game för det mesta.
Skaldjur är ju alltid gott, så jag tittade på bildernat och valde Seafood Pa-Jeon som ser ut som en pizza. Och gott var det, mums…!
Middag, karriärmöjligheter och bio i storformat, det var vad denna kväll hade att bjuda på.
Vi började hela kvällen med att skjutsa iväg Emelie på en födelsedagsfest medan vi plockade cacher, och med vi menar jag mamma och Lars 🙂 (jag satt och läste eller njöt av solen). Ett par timmar senare plockade vi upp Emelie igen för att åka till Darling Harbour där vi skulle se filmen. Men då harbour bridge just nu är avstängd på helgerna för underhållning kunde vi inte komma tillräckligt nära.
Tänk dig hinderbanan i Gladiatorerna på TV? Ja så kan man nästan beskriva vägen till bion för Emelie. Det var upp för trappor, ned för trappor och en låååång promenadsträcka. Inte speciellt jobbigt för oss, men med smärta, ovana att hoppa runt och en överansträngd fot så var det som ett maraton, men hon klarade det galant (men pauser och skratt).
Middag blev på en Pizzeria, Eat Love Pizza, med underbar utsikt över Darling Harbour. Det var också här jag hittade mitt kall. Jag följe med Emelie på toaletten och medan jag snällt väntade på att hon skulle bli klart uppmärksammade jag hur gästerna konstant tog fel dörrar för att komma tillbaka till restaurangen. Hjälpsamma jag ställde genast upp på att dirigera trafiken till och från toan. Och jag var riktigt bra på det 🙂 Tänk att få stå där dag ut och dag in och hjälpa personer i nöd, eller i alla fall nödiga personer.
Restips Sydney och Australien 