Tack!

Ett stort tack till mamma, Lars och Emelie för denna vistelse. Jag har haft en underbar månad och mår fantastiskt, är både utvilad och glad.

Tack också till dig, kära läsare. Tack för att du ville följa med mig på resan, utan dig hade det inte varit lika roligt att skriva blogginläggen 🙂 Under denna resa har jag, tack vare er, slagit rekord i antal visningar och nått över 15000 visningar totalt. Det vill jag också tacka dig för.

Vad händer nu?
Bloggen uppdateras främst när jag är i Australien. Nu när jag är hemma igen kommer den att ligga lite i dvala tills det är dags igen. Istället kommer jag passa på att göra om lite på webbplatsen, uppdatera lite och lägga till lite nya bilder i bildbanken. När jag uppdaterar kommer jag att skriva om det här i resbloggen.

Vad som händer i bushen…

…det stannar inte i bushen.

Helgens campingresa började med spöregn på motorvägen. Så mycket regn att det knappt gick att se vägen framför oss, trots att vindrutetorken gick i ett. Som det ofta gör härborta slutade regnet relativt snabbt och i sin vaka följde duggregnet.

Dagens destination var Watagon National Park. Här försökte vi oss på en lite avsides campingplats som Lars tittat ut. Vi hakade loss vagnen och skulle sedan putta/rulla det till rätt ställe. Helt plötsligt fick den egen fart och blrjade rulla ner för backen. Lars låg på marken för att hindra vagnen att rulla hela vägen ner från berget. Men vagnen väger 750 kg tom (1000 kg med innehåll) och hur stark Lars än är (med lite assistans från mig) så gick det inte. Men vi hade tur.

Vagnen körde in i ett litet träd som stoppade nedrullningen. Jag stod där, lite småchockad, och undrade hur det här skulle gå. Men Lars hade en plan. Han hämtade dragremnar, kopplade på vagnen till bilen och drog upp den. Därefter insåg han att det kanske inte var den bästa platsen att campa på (det fanns även massa skyltar som varnade om träd som ”ramlade” och jag hörde och såg det lite långre bort). Så vi körde ner till en lite ”tråkigare” del av campingområdet och fällde upp vagnen.

Och resten är historia som man brukar säga. Men jag vill lämna er med en positiv tanke. Däruppe fanns en massa blodiglar (en fluttade in mellan mammas tår) så jag är nöjd med denna campingplats. Och den är närmare toan 🙂

Fram med vinterkläderna

Inatt campar vi i Yarra State Park i Victoria. Regnet som följt oss större delen av vår resa har hittats oss igen och nu även kylan. Lite som en dålig svensk sommar, ca 10-15 under natten kommer det att bli, just nu är det 14 grader varmt. Jag har mjukisbyxor (lånat av mamma) och min chockrosa vinterjacka på mig och känner mig ganska varm och skön.

Ikväll har varit ännu en kväll med Sverigespelet, och Lars vann båda omgångarna ingen. Tror att vi nu ligger uppe i Lars 10 p, Michaela 0 p och mamma 0 p. Men det är fortfarande kul att spela, trots att vi haft nästan alla frågorna nu.

Morgondopp har guld i mun

Jag avskyr morgonen, på morgonen känner jag mig som en zombie vars enda tanke är hjärnor. Det hade nog varit lättare att gå upp om jag drack kaffe, men så är nu inte fallet…

Efter doppet i havet igår sa jag till mamma att jag ville göra om det på morgonen idag, och då skulle det bli före frukosten…

När vi är ute med vagnen ser rutinen utom som sådan. Mamma vaknar, ligger kvar i sängen. Lars vaknar, tar på sig kläderna i sängem och kliver över mig för att gå upp (jag vaknar till). Mamma klär på sig i sängen, kliver över mig och går ut. Jag är nu ganska vaken och ligger och mornar mig ett ta innan jag packar ihop min säng och år upp.

Idag mornade jag mig inte, jag vad istället mamma om mina badkläder och tog på mig dem. Sen satt jag ute tills mamma och Lars följde med till havet för ett morgondopp (Lars badade, mamma badade fötterna). Efter bade var jag klarvaken och redo för ännu en dag i vackra Victoria.

Wilsons Prom

Wow, vilken underbar plats. Är nu på Australiens södraste punkt (av fastlandet). Och tänk, strax efter att vi rest vagnen med stora soltaket och allt så tittade solen fram. ”Hej”sa den, ”jag tycker nu förtjänar lite av mig, så njut av kvällen i min närvaro”. Och det gjorde vi.

En kort promenad genom campingområdet i jakt på en cache och sedan ner till Normans beach för att bada. Eller snarare jag och Lars badade och mammas fötter badade. Inte så varmt i vattnet, men väldigt skönt och avslappnande (säkert 20-22 grader i havet här). Avslutade det hela med en kalldusch för att få bort sanden. Mmm, heaven…

Inget mer regn tack!

Duggregnade imorse när vi vaknade på Ninety Mile Beach, och i det spåret har hela dagen gått. Lunch skulle vara picknick med en god sallad med kyckling i det fria, men när vi skulle sätta oss började regnet komma. Lars hittade en skyddad plats, utan bord, där vi kunde njuta av lunchen tillsammans med flugorna.

Så har i stort sett hela dagen sett ut. Mamma och Lars har dock självklart letat cacher på vägen och trotsat regnet. Själv har jag dock mest suttit i bilen och laddat upp bilder på instragram.

Sällskapsspel och djur

Efter middagen satt jag, mamma pch Lars och spelade sällskapsspel. Och nej, det var inte Monopol (aldrig mer! såvida jag inte år vara BARA bankir). Vi spelade istället Sveigespelet. Kunskapsspel tilltalar mig, jag är absolut inte bäst (vet för lite om mkt) men det är i all fall ett rättvist spel. Kan du svaret på dina frågor får du poäng.

Lars vann alla tre omgångar, men vi tycker om honom ändå ;). Under spelets gång dök Hoppe (kängurun) upp igen, vi såg även en Bilbicoot och en possum. Det är kul med udda djur…

Bar-Be School

Bar-Be SchoolDet var en gång en irländare och en mexican som skulle lära en grupp australienare hur man tillagar kött, aussie style. Det låter som början på ett skämt, men det var dagens lärare i denna matlagningskurs, en irländare och en mexican.

Grillen, BBQ eller bar-be, oavsett vad du kallar den är den en central del av australiensisk matlagning. Och då pratar vi inte om någon klotgrill, utan en bastant maskin.

Grillad_kycklingIdag började vi med att lärt oss om hur man grillar köttfärsspett och grilla kycklinglår perfekt så att den både behåller saftigheten och blir genomstekt. Tricket är vilotid, grilla din kyckling till 70% och låt de sedan vila helst lika länge som du grillat det, men vid tidsbrist minst halva grilltiden. Då får du ett så nära perfekt resultat som du kan få. Efter att varje rätt var tillaga fick vi något att dricka och sedan äta vår produkt.

Lunch Bar-Be SchoolVi avslutade lektionerna med att grilla den perfekta biffen (nästan 3 cm tjock biff fick vi). Grilltiden är helt beroende på köttbitens tjocklek men är du osäker kan du köra tumregeln; Ta ihop tummen och pekfingret och känn på den köttiga delen på tummen – detta är blodig stek, ta ihop tummen och långfingret så har du en medium rare stek osv. Och när du grillar så grillar du aldrig sida två lika länge son sida ett.

Även om jag inte har tillgång till en riktig grill (eller ens en klotgrill) hemma kunde jag dra nytta av dagens lektion.

Pass, pengar och p-piller

Pass – check, nytt pass fixat
Pengar – hmm, mer vore trevligt, mer är alltid bra
P-piller – inte nödvändigt för resan, ska ju trots allt hälsa på mamma, syster och bonuspappa!
Visum – check, och beviljat även denna gång
Kattvakt – check, underbara Lotta och Peter tar hand om mina små liv. I deras hem blir man som katt såväl uppskattad som bortskämd.
Flygbiljett – ännu inte klar, men det lutar mot Qantas A380 igen, är nästan löjligt förtjust i flygplanet, storleken på säterna, stora utbudet på filmer samt tv-skärmen om är lika stor som min iPad.

Snart bär det ännu en gång iväg till landet Down Under.

Myggornas paradis…

Äntligen i Hunter Valley. Mamma hittade en bushcamping i Broke som ligger en bit ifrån Pokolbin dit vi ska imorgon. Där finns Small Winemakers Centre och Thomas Two of a Kind Shiraz, en av mina favoritviner (oavsett årgång). Blandningen shiraz och shiraz får mina smaklökar att vattnas… mmmmmmums.

Vad vi dock inte visste var att campingplatsen ligger i myggornas lustträdgård, deras Eden! Efter tre minuter hade jag redan ett tiotal myggbett. Jag väntade otåligt på att vagnen skulle öppnas för att omedelbums (är ett riktigt ord?) roffa åt mig mygg medlet.

Nu sitter jag här i mörkret och myser, myggmedlet, med massor av kemikalier, fräter min hy och myggspiralerna och myggljusen omringar mig med sin doft. Och myggjävlarna håller sig borta!

Dricker rosévin och känner doften av fläsk på grillen, mmmat skulle inte sitta helt fel nu.