Flyg

av

Förseningar, is i magen eller oro?

Två timmar på Heathrow är ungefär vad som behövs om man ska byta plan. På hemvägen brukar jag ha lite mer tidsmarginal då det ofta är då jag brukar drabbas av förseningar.

Men ibland så går allt bara fel. Strax efter bordingen var avslutad berättade kaptenen för oss att det var kraftig dimma i London. På grund av detta fick vi en senare avgångstid, 50 min senare. Detta skulle minska min Heathow tid till 70 min.

Har du inte var på Heathrow tidigare, eller inte behövt byta terminal, så kan jag glatt meddela att flygplatsen är enorm! Fem stora terminaler med gångtid på 10-20 min för att komma till ätt gate, och buss för att ta sig mellan terminlerna.

Slutet gott, allting gott. Vi hade vinden med oss och landade max 15 min sent, men oron var med hela sträckan

av

Defekt och giltighetstiden har nog gått ut…

Semester, äntligen! Eller så låter det nog om 12 timmar, när jag sitter på Airbus 380 med min cola zero och min chocolate chip cookie. Då kommer jag (förhoppningvis) att kunna slappna av och njuta av resan.

Jag tycker det är kul att flyga, jag tycker om kolla på film, jag tycker om att kunna trycka på en knapp för att få service (med är svensk nog att inte använda den, vill ju inte vara till besvär), jag tycker om den härliga magkänslan som turbulensen ger mig och jag tycker om att sitta vid gången.

Det är det sistnämnda som får mina nerver att skaka. En av mina (många? få?) defekter är en liten dos av klaustrofobi. Jag får panikkänslor när jag känner mig instängd! Det är främst på buss/tunnelbana/tåg/flyg som fobin ger utslag. Om jag sitter i mitten eller vid fönstret får jag andningssvårigheter/hyperventilerar jag och det känns som om magen vänds ut och in. Så håll tummarna för gångplats 🙂