emelie

av

Sista dagen i Sydney – 24 timmar till hemresan

Imorgon är det dags att åka hem. Jag både vill, och vill inte. Jag ser rapporter på Facebook och snöstorm och inställda avgångar i lokaltrafiken i Stockholm. Det ser jag inte fram emot.

Tidig morgon imorse, gick hemifrån 06.50 för att ta mig till storstaden för frukost med Em och J. Ännu ett veganskt café (önskemål från mig). Jag åt en laxbagel, men reflekterade över att laxen hade så udda konsistens. Det tog mig löjligt länge att komma ihåg att det var ett veganskt café, och att laxen var plantbasared! Dumb dumb!

Nåväl, maten var god, och sällskapet godare. Efter frukosten begavs sig J till jobbet och Em och jag hem till Em. Hade packat badkläder, men Em hade lite ont i örat och ville inte riskera något. Så vi drack en massa vatten och pratade hela dagen. Och jag fick känna magen när min systerdotter sparkade Em.

Vid 3-tiden var det dags för Ems siesta och jag började ta mig mot Chatswood. Skulle ta tåget, men det fick jag dessvärre inte. Hela tågsystemet hade tekniska problem och stod stilla. Jagade upp buss istället.

Sitter nu på en parkbänk i Chatswood och inväntar mamma. Därefter avskedsmiddag. Sista kvällen i värmen.

av

Svenska konsulatet och en massa tågtid

Idag följde jag med mamma på äventyr runt Sydney.

Vi började vår visit på Svenska konsulatet då mamma behövde få signaturer för att kunna ansöka om pension från Sverige. Som gammal säkerhetsansvarig känner jag att det brister lite i säkerheten på konsulatet. Hotbilden är förvisso låg, och läget är inte utsatt, men jag hoppad att det blir bättre.

Efter konsulatet bar det av till Miranda för att mamma skulle till banken med ordföranden i Svensla Skolan i Sydney (mamma är kassör). Hon förvarnade om att det kunde ta lite tid, men nästan 2 timmar var jag inte beredd på. Men jag väntade snällt med min bok.

Mamma gick allt, och lite till, gjort i alla fall. Vi åt lite mexikanskt till lunch följt av glass i solen. Sen var det dags att åka hem igen. Vi gick igenom Mirandas köpcentrum, men det var inget speciellt, påminde lite om flygplatser i sitt utförande.

Strax efter hemkomst kom Em och Joe över på besök. Jag preppade middagen (Anna-Carins köttgryta) och umgicks samtidigt. De åkte hem strax före middagen då det var såväl kött som korv som vin i köttgrytan, och det lämpar sig inte för nyktra veganer.

av

Min systers födelsedag

Idag fyller min äldsta syster år, och idag är det första gången på länge som jag firat hennes födelsedag på födelsedagen.

Em ville på på Powerhouse museum, typ Teknisla Museet tillsammans med några av hennes vänner med barn. Och vem är jag att säga nej? Och för övrigt tycker jag att interaktiva museum är roligare med barn. Och kul hade vi.

av

Cronulla beach i bilder

Som sagt, Em och mamma har delad vårdnad om mig nu när jag är i Australien. Idag när jag kom till Sydney föreslog Em ett besök till Cronulla som ligger en bra bit söder om Sydney. Vi knatade ner till tågstationen och gissa vad vi gjorde där!

Just det, vi tog tåget till Cronulla. Väl där åt vi en god lunch och satte oss nere vid stranden och njöt. Dock inget bad av två anledningar. Nr 1, jag hade inga badkläder med mig och nr 2, det var alldeles för starka undervattensströmmar för säkert badande.

Men vackert var det.

av

Du ska sortera tejp med mig, och det är ingen inbjudan!

Vad skulle du göra för någon du älskade? Hur långt skulle du gå för dina nära och kära?

Jag har mina gränser, ingen ovillkorlig kärlek här. Min gräns går vid Monopol.

Så när Em tog fram sin tejplåda och ville börja sortera dessa efter färg så jag satte mig snällt på golvet och började sortera efter färg och mönster.

Efter en timme kunde vi stolt konstatera att hennes tejper numera var sorterade efter färg med nästan en hel våning ledig för fler tejper…

Före- och efterbild
av

Shopping och träff med syster

Dagen inleddes med en liten shoppingrunda för att köpa nya handdukar och ta med mig hem. Inte för att det inte finns handdukar i Sverige, men jag vill ha fluffiga stora handdukar i roliga färger, och det var just det som jag nu köpt. Orange och turkosa. Riktigt härliga.

Efter mammar och min shopping så dumpade hon mig i en grannkommun för att tar bussen till Mossman där jag träffade Em och hennes partner. Lite senare kom hennes barndomsvän med familj för en trevlig stund tillsammans.

Kvällen avrundades med taiwanesisk mat och lyxglass följt av lite spel på hemmaplan. Det går ingen nöd på mig.

av

Tack!

Ett stort tack till mamma, Lars och Emelie för denna vistelse. Jag har haft en underbar månad och mår fantastiskt, är både utvilad och glad.

Tack också till dig, kära läsare. Tack för att du ville följa med mig på resan, utan dig hade det inte varit lika roligt att skriva blogginläggen 🙂 Under denna resa har jag, tack vare er, slagit rekord i antal visningar och nått över 15000 visningar totalt. Det vill jag också tacka dig för.

Vad händer nu?
Bloggen uppdateras främst när jag är i Australien. Nu när jag är hemma igen kommer den att ligga lite i dvala tills det är dags igen. Istället kommer jag passa på att göra om lite på webbplatsen, uppdatera lite och lägga till lite nya bilder i bildbanken. När jag uppdaterar kommer jag att skriva om det här i resbloggen.

av

Lektioner i matlagning – frukost del 2

Då Emelie stannade över frukosten så fortsatte vi med frukostmaten. Denna gån hade hon önskar American pancakes. Och det var så vi hamnade i köket, kl 06.15, på morgonen, och gjorde frukost.

Kl 06.55 var allt klart, Emelie hade som vanligt lagt upp allt riktigt vackert på tre tallrikar (mamma orkade komma upp, dock ej Lars). Jag åt mina med lönnsirap, dreggel, och Emelie la upp pankakstårtor med hallonsås och grädde till henne och mamma.

Sen var det bara disken klar. Tror alldrig jag diskat så mycket, och så ofta, som jag gjort detta vistelse… Har precis kramat iväg Emelie som jag nu inte kommer att träffa igen på ett år, känns lite tråkigt.

Här finns receptet på american pancakes

av

The Boat House, Palm Beach

Bland de rika och otroligt rika finns ett gammalt båthus omvandlat till en restaurang. Det är inte direkt billigt att äta här, men inte heller dyrt, prisvärt.

Hit tog Emelie mig idag. Jag har varit i Palm Beach tidigare, för att bestiga ”berget” upp till fyren och leta blue bottles (när jag blev stucken av manet). Men då var det dåligt väder. Idag skiner solen och livet leker.

Vi beställde både en varsin alkoholfri drink och fish and chips, för det är klart att det är fisk som gäller vid kusten. Maten kommer in och vi inser båda att detta inte kommer att gå, det är alldeles för mycket mat. Vi hade kunnat dela på en och fortfarande bli proppmätta. Men gott var det, fick i mig nästan alla fisk men nästan inga chips.

Efter lunchen satte vi oss i bilen och åkte till en beach lite närmare Sydney (Palm Beach är vackert, men inte bäst som badstrand). På stranden som Emelie valde, xx, var vi fyra sällskap på 1-2 pers utspridda på hela stranden. För att komma till stranden var det en lång, väldigt brant, nedförsbacke. Lite svårt att få ned för, men att gå upp igen såg jag inte fram emot. Men nu är vi på stranden, vi struntar i vägen tillbaka. Bara njuta av vattnet (som var lite för kallt för min syster, som inte var fisk i förra livet). Jag hittade en liten ”grop” för jag kunde ligga och nästan flyta, hela jag under vatten medan Emelie låg som solade på land.

Helt plötsligt började klockan att gå och vi började tänka på refrängen, dvs parkeringen. Vi packade ihop våra saker och sen kom den låååånga vägen till bilen. Precis som jag fruktade var det jobbigt, min härligt nedkylda kropp värmdes snabbt upp till överhettad. Min älskade (?) syster i stort sett skuttade upp för backen, vände sig om och peppade mig lite medan jag bara muttrade något som vi inte upprepar här. Väl uppe vid bilen svepte jag vattnet jag hade kvar och pustade ut i bilen och försökte stoppa svetten från att forsa ner för ansiktet, såg inte ens en ynka svettdroppe på Emelie.

Tack Emelie för en underbar dag, och för att du stod ut med svettiga muttriga mig 🙂

av

Lektion i matlagning – bakning

Idag stod semlor på schemat. Varken jag eller Emelie hade bakat detta tidigare, så det blev nytt för oss båda. Mamma skickade ett recept och sen var det bara att köra igång.

Jag är bra på att följa recept, det tilltalar min ordningskänsla (förutom lemon curd, jag klarar verkligen inte av detta). Nytt för mig var dock att använda hushållsassistenten som hjälpmedel att knåda degen. Detta skrämde Emelie så mycket att hon flydde fältet.

Efter första omgång jäsning delade jag upp degen i portionsbitar och Emelie rullade bullar (teamwork). Sen jäsning och gräddning. Emelie kom tillbaka lagom till serveringen. Måhända att hon inte gör allt förberedelsearbete, men när det gäller uppläggning är hon fantastisk. Hon fyllde semlorna med mandelmassan, spritsade på grädden och pudrade över florsockret.

Och godare semla har jag aldrig ätit (nog inte finare heller). Mums…

Här hittar du det fantastiska semlereceptet