Oväntat besök

Äntligen middag, sen middag idag (maten var klar vid 22-tiden). Vi satt och åt i lugnan ro när det prasslade i skogen. Jag kan ju tillägga att det är kolsvart och med vpr utebelysning kan vi se ca en meter utanför vår ”uteplats”.

Jag är både nyfiken och lite smårädd när jag äntligen får se vem som kommer på besök. En liten possum.

Den ser ut som avkomman från en känguru och en råtta (dock lite större än råttan). Ett litet huvud med en större kropp, lite avlång. Dessvärre fann inte kamera till hans, men nästa gång ska jag fånga den på bild!

Bilder

Tänkte åka in Sydney och fota lite idag, men jag var helt slut från gårdagens shoppingresa följt av bakande av cupcakes fram till långt efter midnatt. Istället satte jag mig på uteplatsen och gick igenom bilderna från campingresan, solade oi poolen och badade lite. Detta är min sista hela dag i värmen och från vad jag läst på facebook så är det ännu inte vår i Sverige…

Här nedan finns några länkar till de nya sidorna och blogginlägget med de nya bilderna. Enjoy.

Nya sidor
Victoria i bilder
Australiens djur

Nytt blogginlägg med bilder
Blogginlägg – Melbourne i bilder

På jakt efter emu

Och då tänker jag INTE på den europeiska monitära unionen utan istället på djuret emu.

Enligt informationsbroschyren vi fick när vi checkade in på Wilsons Prom igår skulle den finnas såväl wombat som kängerur och emu i parken, och en snitslad slinga där chansen átt se dessa djur är hyffsat hög.

Prom Wildlife Walk, ca 2,2 km lång promenad, ca 30 min att gå. Så, vi tar oss till slätten, följer pilarna (som för övrigt är utsatta för att skydds oss) och möts av moln med flygande myror och en massa fåglar. Magpies (svart och vit) och någon svart fågel. Men vart är alla emuer och kängurur?

Men på vägen tillbaka till bilen dök i alla fall känguruena upp och tittade på oss som om vi vore tokiga. Tänk så tråkigt att de tvåbenta alltid går i samma spår, med den svarta klunsen runt halsen..

Dock ingen emu, vilket kändes lite tråkigt. Men plötsligt händer det! I bilen skriker mamma till och vid vägkanten visade den äntligen upp sig, inte så att jag kunde producera bildbevis med jag är nöjd.

Middagsbesök

Middagen var uppäten och det sista vinet avnjöts när mamma började vrida och vända sig i stolen. Jag hörde ett ”omnomnom” ljud (och det var inte min underbara vän Anna-Carin som promotade sina smycken). Istället var det två wombats som agerade gräsklippare.

image En mamma och hennes barn gick lugnt framåt och åt, de brydde inte ens sig om att vi elaka människor använde blixt vid fotografering eller ficklampa för att se dessa nattdjur.

Jävla myggor!

Det är stor skillnad mellan att vara rädd för ett djur och att hata ett djur. Jag är livrädd för såväl spindlar som ormar och kackerlackor. Jag undviker gärna råttor och insekter. Men när det kommer till myggor och flugor känner jag avsky och irritation.

Myggorna ser på mig som en all-you-can-eat buffé som de inte behöver betala för. De små vampyrmyggorna stjäl så mkt blod de bara kan, och att de lämnar lite gift bakom betyder att de inte blir bortglömda. Flugorna är mest irriterande.

image

De verkar dock att ha ingått i en pakt med myggorna. Flugorna verkar nämnligen se exakt vart myggorna sugit blod och kommer sedan på en sightseeingresa, de promenerar glatt mellan myggbetten…

Sällskapsspel och djur

Efter middagen satt jag, mamma pch Lars och spelade sällskapsspel. Och nej, det var inte Monopol (aldrig mer! såvida jag inte år vara BARA bankir). Vi spelade istället Sveigespelet. Kunskapsspel tilltalar mig, jag är absolut inte bäst (vet för lite om mkt) men det är i all fall ett rättvist spel. Kan du svaret på dina frågor får du poäng.

Lars vann alla tre omgångar, men vi tycker om honom ändå ;). Under spelets gång dök Hoppe (kängurun) upp igen, vi såg även en Bilbicoot och en possum. Det är kul med udda djur…

Taronga Zoo

Keeper for a day
Idag har jag klappat ett jättesköldpadda vid namn Lancelot, skottat zebrabajs, gömt mat i björnparken, klappat våt säl och handmatat en nyfiken giraff. Allt på en kort dag.

LancelotDagen inleddes med matning och Lancelot som är en 60 år gammal sköldpadda. Han tycker bättre om äpplen än morötter och när man klappar honom på den lååånga halsen känns det strävt och annorlunda.

Vi var en grupp på fem aspiranter som hjälpte till under dagen, extra kul var det att få mata giraffen. Giraffer har en lång tunga som kan rulla sig runt maten. Vi fick lägga morötterna på deras blå tungor som sedan rullades runt maten som sedan drogs in i munnen.

Matar giraffen

Baby penguinsAlla djurskötare var otroligt trevliga och hjälpsamma, en kille kom förbi med en plastbytta med två baby pingviner i, hur söta som helst. De var 4 veckor gamla och jag ville genast ta med en av dem hem, men misstänker att det inte skulle trivas i en lägenhet eller med mina katter.

Och jag fick även möjlighet att skotta lite bajs, men inte i elefanternas område utan istället zebrabajs som inte är lika stort eller läskigt. Jag fick även möjlighet att gå igenom björnarnas område för att gömma lite mat i form av vattenmelon och nötter. Några i gruppen gömde även lite larver, men dessa ”djur” undvek jag. När vi gömde maten i björnområdet så fick turisterna titta på oss istället, och foton togs. Ok att jag är stor, men jag är INTE hårig nog att förväxlas med en björn!

Mer bilder från Taronga Zoo finns under fliken bilder eller via denna länk: Taronga Zoo bilder

På Snowy Mountains – ingen snö

Snowy Mountains, Kosciusczy National Park, Cooinca Camp (eller något liknande)

Snowy Mountains AustraliaNu är vi på 1400 meters höjd i de vacka Snowy Mountains. Här finns det massor av vildhästar, men vi har inte lyckats se en enda hittils. De hästar vi stött på är ridhästar.

Men vi har något ännu bättre än hästar, vi har sol. Solen som mötte oss imorse har följt med oss i stort sett hela dagen. Sol och värme, som mest tror jag att vi var uppe i hela 32 grader. Just nu, på denna höjd, är det ”bara” runt 24 grader. Det blåser lite på vår campiingplats, men det gör att flugor (och förhoppningsis myggen) håller sig långt borta från oss :).

Denna campingplats är delad på två, en hästdel och en del utan hästar. Varken jag, mamma eller Lars är en häst (det närmaste djur vi komemr är orm, get och drake) så vi bor på ett alldeles eget ställe. Vår egen lilla idyll.