Lässtund vid poolen

Igår var det aktivitet stora delen av dagen, men idag blev det relax vid poolen.

Lite kyligt idag, det har varit 22-24 grader varm med mestadels molnighet. Luftfuktigheten har dock varit lite högre än hemma i Stockholm med samma temperatur.

Jag passade på att utnyttja dey molniga dagen för att läsa lite vid poolen. Fick dock lite vätska på mig (gult), ville inte tolka det som cikadaregn. När cikador-hanar imponerar på honorna så spelar de en liten trudelutt, och kissar på sig. Cikadaregn är kiss! Nä, vet du var! Det var säker koda från palmträdet. Ja, den tolkningen låter bäst.

Nåväl, skönt att bara läsa och ta det lugnt.

Kindle by the pool

Skriker som en gris

När solen väl gick ner tystnade äntligen cikadorna. Helt plötsligt kunde man höra sina tankar igen. Jag vill inte påstå att jag hade tankar så tystnaden var total.

Sen tände vi lampan och började spela spel. Och då kom de lilla krypen på besök. De flesta styrde vingarna mot mitt hår och min hästsvans. För varje djur skrek jag högt och ljudligt, hela campingplatsen hörde nog mig.

image

På bilden ovan har vi mitt nya hatobjekt,  cikadan. Som för övrigt va väldigt förtjust i blondiner!

Jag vill inte gå ut…

Jag gillar inte dessa 17-års cikador! Jag log lite glatt mot mamma när hon berättade att cikadorna kan kissa på dig i skogen. Trodde till och med att det hände på bushwalken tidigare idag. Men åh så fel jag hade.

Nu är vi på campingplatsen i Hunter Valley Vagnen är uppställd, möblerna uppackade och livet leker. Om det inte var för dessa cikador! Tur att jag inte lider alltför mycket av tinnitus, för oljudet från insekterna är öronbedövande.

Klockan är 18.20, det är soligt och ca 32 grader varmt och här sitter jag insett taket. Varför kan man fråga sig?  För att jag sett regnet ute. Cikadaregnet, kissregnet. Kiss är inte coolt och mysigt!

Förmiddagspromenad i duggregn?

imageEfter frukost släpade jag med mamma på en härlig bushwalk i naturreservatet i närheten av hemmet. Lite molnigt och ”kyligt” om man nu kan kalla 22 C för kyligt, vilket var perfekt promenadväder.

Detta år är ett cikadaår. Ett år då cikadorna serenerar oss morgon, lunch och middag istället för bara kvällstid. De överröstar allt och alla.

Under vår promenad ”sjöng” det hela tiden och små vattendroppar föll sporadisk ner från himlen. Det var i alla fall vad jag trodde.

Min underbara mamma berättade för mig att det troligen var cikadornas ”kiss” eller biprodukt från spelandet. Nu behöver jag en dusch!