Jag hade fel…

Hur otroligt det än låter så händer det faktiskt. Ibland har jag fel (!?!).

20140201-160948.jpgDenna gång gäller det inlägget om bromsar. Det visade sig vara getingar istället. De hade byggt ett litet bo i palmbladet, storlek tennisboll. Och de gillade inte alls när vi var där.

När Lars kom hem från sin affärsresa tog han på sig skyddskläder och skyddsnät och gick och tog tag in problemet.

Blev de arga på dig, undrade mamma efteråt. Nej, svarade Lars, de blev döda.

Nu vågar jag bada igen, och det har jag gjort. Örat kliar och svider lite, men känns lite bättre i alla fall.

Jag hatar bromsar

Jag försöker se det goda och positiva i det jag gör och upplever. Livet är inte alltid en dans på rosor, men om du nu springer över kol så kan du ju alltid njuta av hur bra det går att ta sig fram.

Men bromar… För ett par veckor sedan var det ett par bromsar vid poolen som stack mamma, helt oprovocerat, på ena bröstet (tre gånger till och med). Det gjorde ont och bröstet svällde (vilket jag inte kunde se eftersom jag sällan tittar på min mors bröst). Mamma tyckte även att jag skulle smörja in, men jag tyckte att Lars var bättre lämpad kandidat för detta.

Men i alla fall, jag kunde inte låta bli att fnissa lite, biten på ena bröstet, det låter ju lite kul. Jag inser nu att jag är en dålig och elak dotter. Idag var det nämligen min tur…

Jag har tillbringat dagen i poolen och på uteplatsen med min Kindle och min iPad (redigerade lite bilder, uppdaterade bloggen lite). Efter jobbet kom mamma ut och vi ”lekte” lite i poolen med pool nudlarna. När leken var slut (och mamma var tvungen att ta ett telefonmöte med jobbet) så skulle jag lägga tillbaka nudlarna i dess låda.

Helt plötsligt sticker det till i örat. En syl in i örat, sedan glödande hetta och massor med smärta. Övre öronsnibben bultade och smärtan var nästintill olidligt. Mamma sprang snabbt in och hämtade Stingose gel som ska lugna ner smärtan från stick och bett (fungerar även på myggbett och får då betten att klia mindre). Stormar in på toaletten och överöser mitt svullna och röda öra med krämen.

image

Nu, en halvtimme senare, ligger det en vit hinna på örat och det bränner fortfarande. Men jag överlever, jag är inte glad, men jag överlever.

P.S. Bromsarna verkar bo i ett palmblad som hänger över boxen där poolleksakerna finns. Mamma har lovat att klippa bort detta blad under morgondagen då hon misstänker att de byggt bo där. Nu ska bromsarna vräkas! Muhahahahaha!