Jag vet inte om det är jag eller mamma som lockat till oss dessa udda människor, men vi stöter ofta på dem här i Dee Why.
Mamma och jag bytte om i omklädningsrummet för att bada. En tant kommer in, mer pantertant än gammal tant. Tokskrynkligt ansikte, men såg ut som en 30-årig bakifrån och i gungstolen.
Nåväl, hon kom in, gick på toaletten och kommer ut med något tygbit i handen. Ok, tänkte jag.
Sedan berättar hon för oss att hon hennes trosor var ”våta” (her knickers were wet) och att hon behövde ta av sig dessa.
Sen gick hon vidare med att trasorna blev våta av luftfuktigheten ut, bra räddat!
Nåväl, mestadels sol idag, men tror att jag lyckades undvika att bränna mig.
Dee Why rockpools, 50 m simbassäng med saltvatten. Bra att simma i.
Vaknade av att det ringde kl 09.33 imorse. Brukar inte sova riktigt så länge här i Australien, men jag hade svårt att somna när jag kom hem igår kväll.
Nåväl, missade samtalet men fick ett sms några minuter senare. Min tandläkare har fått ett återbud, så om jag kan är jag välkommen kl 11.00 istället för kl 17.00.
Jag springer runt huset för att hitta mamma, behöver hennes stöd för att komma dit, men hittar inte henne. Drar slutsatsen att hon och Lars är på promenad, så jag ringer upp henne.
Hon undrade varför jag ringde och väckte henne. Tydligen låg hon i solstolen och vilade. Nåväl, hon godkände nya tiden, jag bekräftade den och vips sävar vi vid tandläkarmottagningen.
Fick fylla i en lång hälsodeklaration innan jag fick komma in till Dr Misty Wong. Väl inne släpades den gamla cementen bort, och ny fästning installerades. Gick snabbt och effektivt att fixa mitt problem. Tog nästan längre tid att fylla i blanketten.
Men nu är käften fixas. Nu ska jag bara lösa nästa problem, infekteras tandköttsflärp över visdomstand. Smärtstillande gäller för ett par dagar nu…
Snart är det dags för mig att lämna regnet och komma tillbaka till Sverige igen. Så för att fira detta så smet mamma och jag iväg på en extremt Michaela-vänlig aktivitet. Kast med lite yxa.
Mamma och jag körde vårt alldeles egna lag. Vi hade tre event att genomföra; kast med liten yxa, döda ballonger med liten yxa och avslutningsvis kast med stor yxa.
Varje omgång var bäst av tre, utom balongerna. Där var det först till kvarn.
Och denna signerade vi innan eventet
Personalen gick igenom reglerna, med lite eqivoka instruktioner. Vi körde ett par testkast, mamma fastnade för tvåhandsgreppet, men jag är Viking! Inga två händer här, enhandsgrepp blev min metod. Och sen började allvaret.
Sida vid sida stod jag och mamma, äran var på spel och jag vann. Massor. Tills jag inte gjorde det längre.
Kast med liten yxa var min gren, vi spelade tre omgångar (5 kast per omgång) med bäst av tre och jag vann 2-0, 2-0 och avslutningsvis 2-1. Jag brillierade, fick 5 poängare efter fempoängare. Jag var helt enkelt fantastiskt.
Hybris, mina vänner. What goes up must come down.
Det började med ballongerna. Vi blåste upp 4 ballonger var och fäste vid tavlan. Jag skulle kunna skylla på att mamma knappt blåste upp en av ballongerna, men jag var minst lika ond. Mamma fick ner alla fyra, jag hade den sketna vita miniballongen kvar. Nåväl, en aktivitet kvar.
Big axe. Långt skaft där det krävdes dubbelgrepp. Övningsrundan gick bra, men när vi väl kom igång på allvar. Jag säger bara detta, håll dig borta från min mamma när hon har en stor yxa i handen. I hennes händer kommer den till önskat ställe.
Jag erkänner mig besegrad. Men gjorde med ödmjukhet. Skyllde på spöregn i ögonen på vägen tillbaka till bilen.
Restips Sydney och Australien 