När jag bokade min BridgeClimb dock jag en biljett till Pylon lookout på köpet.
The pylons är de två tornen som finns i början och slutet av bron. På södra sidan, vid gångbron, finns museum och utsiktsplats.
Museet handlar om byggandet av bron och från utsiktsplatsen ser du Sydney skyline, operahuset och bron från sidan. Det var härifrån jag tog bilderna för inläggen om broklättringen.
Idag stod Sydneys Madame Tussauds på schemat. Det är inte riktigt lika stort som Londons, men helt ok. Jag och Emelie hade riktigt kul och fotade allt från Einstien till Obama till Taylor Swift. Om du har ett par timmar till övers, ta en sväng förbi. Madame Tussauds ligger vid Darling Harbour.
Harbour Bridge går från norra delen av Sydney mot den södra delen. BridgeClimb utgår från dem södra delen av bron och när man kommer till mitten går man över till andra sidan för att gå ner igen.
Nördig som jag blivit på äldre dar poppade denna fras upp i min skalle, ” I always like going south; somehow, it feels like going downhill”, och det stämde ju för jag gick både neråt och det mot söder…
Idag var dagen jag skulle använda min julklapp. Det betydde att jag fick avstå från alkohol till middagen igår kväll (tyck synd om mig). Och tur var väl det, äventyret började med ett alkotest som jag då klarade galant.
Sen fick vi sparkdräkter att sätta på oss, massor av fakta och skyddsutrustning och sedan bar det av.
Konstigt nog hamnade jag först, dvs direkt efter guiden. Och nej, han var inte speciellt snygg, runt 55 år gammal och helt vithårig. Men först betydde att jag ibland fick springa i förväg :).
Den 2,5 timmar långa vandringen började med raksträcka följt av en massa stegar, sedan bekväma låga trappsteg och sen var vi uppe. Enkelt och bra. Herren på täppan, det var jag det!
När jag kom hem från min resa till Perth och Darwin berättade Emelie att hon och mamma ville fira lilla julafton med mig. Kul, tänkte jag, bara det inte blir en massa julmat (julmust helt ok, men svensk julmat är kanske inte lika spännande).
När vi sedan kom hem till Frenchs Forest kunde Emelie inte hålla sig. Hon tog fram en vackert inslagen liten presentask. Smycke, tänkte jag genast. Jag har vanligtvis inte så mycket bling på mig, men diskreta örhängen gillar jag (det enda diskreta när det gäller mig).
Jag öppnade varsamt men nyfiket paketet och upptäckte ett tändsticksask… Och den fanns inte ett smycke. Istället var det ett presentkort till Bridge Climb. Först läste jag Bridge Club och tänkte att nu mobbas jag för min ålder igen, för det är ju bara gamlingar som spelat bridge. Sen insåg jag att detta var broklättring. Jag skulle få möjlighet stt se Sydney Harbour Bridge innefrån och ovanför.
P.S. Sydneybor kallar Harbour Bridge lite skojfrisk för den The Giant Coat Hanger, på svenska den stora klädgalgen. Och ni ser ju varför.
…på något gott väntar aldrig för länge.
Idag kom den äntligen, min underbara Canon 70D. Jag gillar att fotografera och min kamera har några år på nacken. Det är till och med så att min Sony Xperia Z3 tar mer högkvalitativa bilder än min gamla systemkamera (om man inte vill zooma förstås).
Så nu ska batteriet laddas och instruktionsboken läsas. Happy happy joy joy.
Vi har alla våra rutiner i livet, vissa bra andra mindre bra. En av mammas och Lars rutiner är fisksöndag. Dvs på söndagar blir det i stort sett alltid fisk till middag. Och eftersom Lars är borta hela dagen tänkte jag och mamma åka iväg och handla middagen.
Och vad passar inte bättre än att åka till Sydneys kända Fish Market för att titta lite på fisken och köpa något spännande.
P.S. Det blev barramundi som jag sen fick grilla alldeles själv på grillen hemma. Har fått 2 extra hår på bröstet nu, så manlig blev jag av makten över grillen. Jag är bara såååå cool 🙂
Lördag morgon, väderleksrapporten säger 25 grader och växlande molnighet. Vi säger Jamberoo Action Park, en vattenpark ungefär 2 timmars bilresa från mamma.
Jamberoo är inte så stor, det finns en vattenrutschkana, tre åkturer på vattenring (en mesig, en cool och en superduperläskig) och en bobslegh. Det finns även en vattenkana där man åker på madrass samt ett vattenpalats för barn.
Sen har i badbassängen med riktig sandstrand och vågor lite då och då (vågorna gör att vattnet blir strax över 2 meter högt). Perfekt för barn, men även kul för vuxna, jag hade i alla fall superkul.
Här ser du hur det ser ut vid badet.
I sökandet efter en cache (ni vet, geocaching, mamma och Lars hobby) så hamnade vi på en väg/stig.
Det började lugnt, som en vanlig off-road väg. Men ”vägen” blev mer och mer ruff. Vi åkte i 45 graders vinkling, vi åkte igenom vattendrag. Det skvette vatten vitt och brett, men inte in i bilen. Det enda som kom in i bilen var en svavelstank (och nej, det var inte jag som fes).
Sista metrarna på vägen var gropig och vattenfylld, vad jag förstod tappade bilen greppet om vägen. Vi gasade till och körde rakt in i ett träd. Bilen går fortfarande, men med skador stora nog att behöva hjälp att fixa den innan vi kan åka vidare.
Restips Sydney och Australien 