Det är tur att folk inte kan läsa mina tankar! Jag är för det mesta glad, positiv och pratglad. Jag är även intolerant, stundtals ytlig, självisk och när jag är på resande fot har jag rutiner som jag inte vill gå ifrån (men snygga män stör aldrig).
Min granne på planet var en kvinna i 50-års åldern Sydafrika som inte kunde läsa människor. Först försökte hon sno min plats då hon blivit lovad gångplats. Sen envisades hon att vi skulle prata om hennes barn och svärdotter, skador och svensk sjukvård.
Det enda jag ville göra var att titta på White House Down (don’t judge me, Channing Tatum är het, och ja! det fanns en wet t-shirt stund, dreggel), men hon krävde hela tiden mer och mer uppmärksamhet. Samtalet var inte intressant, personen var inte intressant (och dessutom de mest tekniskt obegåvade människa jag träffat, hon klarade inte ens av välja film!) och jag ville titta på Mr Tatums välformade bringa fantastiska rolltolkning och skådespeleri.
Trots detta hann jag i alla fall se två och en halv film på vägen till Dubai. Tiden gick snabbt och helt plötsligt var det dags att stiga av.