Jag hann inte ens vara i landet längre än 18 timmar innan ”olyckan” var framme…

Vi tar dagen från börjag. Släckte lampan vid 2-tiden som sov riktigt gott. Vaknade av mig själv runt halv tio, utvilad och glad. Efter en trevlig frukost med mamma och Lars (utomhus förstås) bestämde vi oss för att åka ner till Dee Why och för en strandpromenad. Redan här misstänker jag att en del av er redan gissat vad som kommer sen.

Mamma och Lars tyckte att det va lite kyligt ute, men i min bok är inte 26 grader speciellt kallt, om det inte är 26 F vi pratar om och inte 26 C som vi hade. Jag log trevligt mot dem och skakade roat på huvudet. Men de hade rätt i en sak, det blåste en hel del vilket skulle kunna medföra en väldigt blåsig promenad. Tog dock med mig badkläder utifall att vi ville bada. Nu borde hälften av er kunna gissa slutsatsen.

Bytte om till badkläder och prydde nederdelen med en sarong och tog av mig flip-flop-skorna och så gick vi hela stranden ner till andra sidan (vad kan det va? 1,5 km kanske?). Vattnet var behagligt, 21 C, blåsen var ljummen och livet var underbart. Ingen skollande hetta, bara ljummet och skönt och molningt med tunna moln som solen nästan lyser igenom. Ideallt promenadväder med andra ord.

Efter promenaden badade jag till och med, inte längre (för starta undervattensströmmar villket medförde att vågorna var 50% vatten 50% sand) men åh va skönt det var.

Det var ett par timmar senare, vid 18-tiden som jag började känna mig varm på ryggen. Sen insåg jag misstaget. Hade smörjt in fötte, ben, armar ansikte och hals. Men missade helt ryggen, jag hade ju tänkt att promenera i min klänning som har tyg i ryggen. Ja, då var man bränd igen, för första gången i år i alla fall och det måste ju betyda något…?