Uppraggand på stranden…

Uppraggand på stranden…

Det hela började med sen lunch på stranden med en god bok, och komplimanger om min klänning (den andra idag). Har en en härlig ärmlös klänning i baddräktslycra med svart bas och neonfärgande hjärtan (neongula/-gröna/-rosa/-orange) men ett neonorange liv vid ”midjan”. Tack Anna-Carin för denna, älskar den.

Nåväl, detta är inte ett modereportage, detta är berättelsen om min dag vid stranden.

Skulle slänga skräpet, som vettiga människor gör, men tydligen är det vanligt att skita i det så att badvärdarna med jämna mellanrum måste påminna gästerna via någon typ av högtalarsystem.

Nåväl, på väg till papperskorgen kommer en man upp till mig och försöker prata. Jag har hörlurar, hör inte. Tar ut hörlurarna.

M: Jag är här från Cypern.

Jag: Ok…

M: Vet du var Cypern ligger

Jag: Ehm, ja…

M: Jo jag är här för att gifta mig, är du singel.

Jag: Nej (falskt, men inte intresserad)

M: Ta inte illa upp

Jag: Nejdå (go away now).

Ok, jag for med osanning, men gränser måste sättas. Och han var alldeles för gammal för mig!

Lite bilder från stranden, det är en sval dag idag, perfekt för strandhäng.

Mördarhettan tillbaka…

Eller vanlig sommarvärme. Men klockan strax över 12 och det är redan strax över 40 grader varmt.

Mamma och jag är nu vid stranden, men pga Blue Bottles (maneter från helvetet) så vågar jag inte hoppa ner i vattnet för att ”svalka” mig. Istället sitter vi på en parkbänk, i skuggan, och njuter av den varma brisen, doften av havet, och vågornas brus. Och läser lite samtidigt.

Ny ö, ny bikinistrand

Igår kom vi till Hulhumale, en grannö till flygplatsön och Male. Em vilade medan jag och moderskapet letade rätt på bikinistranden. Mest för att jag inte vill blöta ner badtröjan och shortsen igen.

Bikinistranden, eller Tourist beach som den också kallas, låg nära hotellet, men lite och. Och tillträde förbjudet för lokalbefolkningen.

Långgrund strand, lite koraller, stenigt men avsvalkande vatten. Säkert så kallt som 28 grader. Mamma sätt i vattenbrynet och jag guppande som en död val i vattnet.

Ännu en dag på stranden

Ännu en dag på stranden

När jag tittar tillbaka på gårdagens inlägg inser jag hur titeln fällande bikinistranden kunde tolkas. Jag var INTE näck på stranden, det är inte ok här. Men jag badade i shorts och min långärmade badtröja.

Idag är vi tillbaka på annan plats vid bikinistranden. Mer skugga här, solen är stark och oförlåtande, fråga mina skinkor efter snorkelturen för ett par dagar sedan.

Här kommer lite bilder från skuggan. Semester är riktigt skönt.

Bikinistrand sans bikini

Nu på förmiddagen gick vi till bikinistranden för bad och skugga (sol för mina kompanjoner, skugga på alternativ plats för mig).

Bikinistranden är supervacker, men långgrund och vattnet är fyllt av korallbitar. Här badskor på mig, men för att doppa hela mig i vattnet så måste jag, som Em säger, make like a seal. Lägga mig ner i det lårlåga vattnet och åla mig fram.

Den heta jakten på bikinistrand

Som jag nämnde tidigare så är Maldiverna tokigt muslimska. Jag menar inte det på något negativt sätt, bara en påminnelse utifall att du kommer hit och inte bor på resort.

Maalhos, vår atoll (ö) är en lite ö, den är 800 meter lång och troligen runt 600 som bredast. En liten atoll. Trots detta bor det 650 personer här, det finns ett sjukhus och skola. Och alla är muslimer.

Här på Maldiverna täcker du låren och axlarna för att respektera de lagar och normer som finns här.

Då en inkomstkälla är turister, och många turister är västerländska, så har de inrättat en bikinistrand (för bikini, baddräkt och dyl) för oss som gillar det halvnakna livet. Bikinistranden ligger i ena hörnan av ön.

Så efter lunchen gav vi oss av på tigerjakt (läs bikinistrand).

Sanden är kritvit, lite stenar och lite snäckor är spridda på stranden. Vågorna slår mot stranden och varje steg blir som en kamp mellan foten, sanden och vattnet. Stegen går långsammare och långsammare. Till slut sätter du dig på dina skor i skuggan och drömmer om att hitta bikinistranden på samma sett som Sven Melander tjatar om Pepes bodega i Sällskapsresan.

Det ska gå att gå runt ön på stranden, men träden växte ut och börjar putta ner oss j vattnet. Vi backtrackade för att hitta den rätta vägen.

Till slut hittade vi den och vadade långsamt ut på stenig botten i det ljumma havet. Säkert 29/30 grader i vattnet, knappt att det svalkar…

Både mamma och jag kände att stranden för t-shirt och shortsbad låter bättre för morgondagens äventyr.

Det som väntar…

Jag klarade nästan tre veckor, men idag hände det. Till idag har jag bara lyckats bli lätt rostad, men nu har jag brändt mig, regält!

Nacken och delar av ryggen är illröda och känns nu som element (lite behagligt nu på kvällen, mindre skönt inatt). Även pannan och näsan har fått lite för mycket av den goda varan. I badrumsspegeln påminde jag om ett stoppljus, men Em säger att man inte ser så mkt.

Man märker…

Ikväll blir det Aloe Vera i massor.