Det hela började med sen lunch på stranden med en god bok, och komplimanger om min klänning (den andra idag). Har en en härlig ärmlös klänning i baddräktslycra med svart bas och neonfärgande hjärtan (neongula/-gröna/-rosa/-orange) men ett neonorange liv vid ”midjan”. Tack Anna-Carin för denna, älskar den.

Nåväl, detta är inte ett modereportage, detta är berättelsen om min dag vid stranden.

Skulle slänga skräpet, som vettiga människor gör, men tydligen är det vanligt att skita i det så att badvärdarna med jämna mellanrum måste påminna gästerna via någon typ av högtalarsystem.

Nåväl, på väg till papperskorgen kommer en man upp till mig och försöker prata. Jag har hörlurar, hör inte. Tar ut hörlurarna.

M: Jag är här från Cypern.

Jag: Ok…

M: Vet du var Cypern ligger

Jag: Ehm, ja…

M: Jo jag är här för att gifta mig, är du singel.

Jag: Nej (falskt, men inte intresserad)

M: Ta inte illa upp

Jag: Nejdå (go away now).

Ok, jag for med osanning, men gränser måste sättas. Och han var alldeles för gammal för mig!

Lite bilder från stranden, det är en sval dag idag, perfekt för strandhäng.