Ibland önskar jag att det gick att stänga av fantasin…
Scenario 1
Poolen är grön. Vattenkvaliten är det inget fel på, men något har troligen gått fel med kloret. När vi kom hem från campingresan i söndags hoppade jag i poolen för ett avsvalkande dopp (då var det varma 25 grader i luften och 27,2 i vattnet). Jag passade även på att simma lite.
Jag gillar att lyssna på musik nör jag gör andra saker, läsa bok och lyssna på musik, gå och lyssna på musik, laga mat och lyssna på musik etc. Jag har en mp3 spelare som funkar utmärkt i vattnet, men jag glömde den. Eftersom jag inte hade musik att distrahera mig med började jag tänka istället, och sen var det kört…
Så när jag simmade i det gröna vattnet reflekterade jag över att nu var vattnet så grönt att jag inte längre kunde se botten. Nästa ”logiska” tanke var tänk om den orm trillat ner i vattnet, tänk om den biter mig! Tänk om det finns en spindel vid poolkanten som biter mig när jag vänder för att påbörja en ny längd.
Jag vet att ormar är skygga, men när tanken väl slog in och bet sig fast avbröt jag min simtur. Jag har inte varit i poolen sen dess (kan ju ha något att göra med att det varit under 20 grader varmt ute och ingen sol).
Scenario 2
Medan mamma och Lars satt och tittade på tv igår kväll passade jag på att hoppa i SPAet för att värma mig lite. Det småduggade ute, men palmen som hänger över skyddade mig från det mesta (och jag skyddade portvinet). Efter ett tag började det kännas lite varm och jag rörde lite på mig för att hitta en bekvämare position. Plötsligt kände jag något smeka min vänstra sida. Jag skrek högt av rädsla, hjärtat är i halsgropen. Vad var det?! Orm? Possum? Ödla? Något annat?
När jag väl lugnade ner mig (och undersökt SPAet och konstaterat att jag var den enda där) kom jag till insikten att det nog var en av spastrålarna som sprutat vattnet mot min sida istället för ryggen (då jag rört mig).